onsdag 30 april 2014

Hur arga bör vi egentligen vara?

Första maj är varje år en uppvisning i missnöje, protester och vredesmod. Den internationella arbetardagen är idag mindre en dag i solidaritetens tecken än en dag i agitationens och hetsandets. Under denna dag målas inte bara fan på väggen utan även hens moster och övriga släkt, dock alltid klädda i blått.

Svensk ekonomi växte med 3,1 procent under förra årets fjärde kvartal, näst mest i EU. I år spår Konjunkturinstitutet en tillväxt om 2,5 procent, kanske allra bäst i unionen. Lönerna ökar, inflationen är obefintlig, räntorna rekordlåga och 91,5 procent av svenskarna har jobb. Sysselsättningstillväxten förväntas fortgå och även tillta och arbetslösheten minska med det. Med solida statsfinanser, rekordlåg statsskuld och ökande intäkter behöver ytterst få oroa sig för höjda skatter och andra oönskade utgifter.


Första maj förmedlar känslor av undergång, elände och stagnation. Den mesta fakta visar dock på raka motsatsen. Så hur arga bör vi egentligen vara?

måndag 28 april 2014

Konsten att skylla på någon annan

Åtta av tio lärare uppger att elever med påstridiga föräldrar får mer stöd än andra elever. Liknande uppgifter tyder på att allt fler föräldrar aktivt försöker påverka lärarnas undervisning och betygssättning i sina barns favör. Sannolikt låter sig mången lärare sedan faktiskt påverkas, vilket inte bara leder till orättvisor utan innebär samtidigt en björntjänst åt barn och samhälle.

Ett generöst välfärdssamhälle som det svenska erfordrar en stor grad av eget ansvarstagande. Med generösa ersättningsnivåer och rikligt med sociala förmåner krävs, för att inte underminera systemet, att var och en tar sitt ansvar och inte lämpar över det på någon annan. Detta gäller såväl ung som gammal. Den nu uppmärksammade trenden, med curlande föräldrar och en abdikerande skolmiljö, försämrar de ungas förmåga att se sin egen roll och sitt egna ansvar i det som sker. Föräldrars och skolans synbara välvilja kan därför leda både till barnens och, i en förlängning, hela samhällets fördärv.

Mycket av föräldrars ansvar ligger i att lära sina barn att ta eget ansvar, för sig själva och den kontext de befinner sig i. Konsten att skylla på någon annan är ett otyg som inte bara hotar medborgarens eget utan hela samhällets välstånd.



fredag 25 april 2014

En läcker Toast Skagen

Halveringen av momsen på Toast Skagen och annan restaurangmat kostade drygt 5 miljarder, statiskt räknat. Tvivelsutan mycket pengar men samtidigt en verklig dörröppnare för grupper som annars tenderar att stå långt från arbetsmarknaden.

Trösklarna in på arbetsmarknaden är generellt mycket höga i Sverige. Formell utbildning, arbetslivserfarenhet, goda språkkunskaper och nätverk är förutsättningar för anställning. Ovanpå detta kommer höga ingångslöner och saftiga arbetsgivaravgifter. Ljuset i mörkret har för stora grupper varit restaurang- och hotellnäringen, där vare sig utbildning, erfarenhet, språkkunskaper eller nätverk utgjort några krav. Idag återfinns drygt 17 procent av alla utlandsfödda företagare inom restaurang- och hotellnäringen, bland inrikes födda uppgår motsvarande siffra till knappt två procent. 58 procent av alla företagare inom hotell och restaurang är födda utomlands. Momsreformen, som kraftigt reducerat restaurangkostnaderna, är ännu ung men flera tunga instanser konstaterar redan nu att den skapat jobb, 8 000 bara under reformens första år. Merparten har gått till utrikes födda och ungefär resten till ungdomar.

Kostsamt och ineffektivt säger V och S. Sannolikt mot bättre vetande då åtminstone S är väl förtrogna med de integrationspolitiska svårigheter som vi har att möta. Så passa på att njuta en läcker Toast Skagen i försommarvärmen, om inte för integrationens skull.


onsdag 23 april 2014

Vilket monopol älskar konkurrens?

Det är inte alltid kul att bli utmanad. En eller flera utmanare tvingar en upp på tårna och till skärpning. Det är annars alltid bekvämare att låta vardagen rulla, helst utan överraskningar och andra obehagligheter.

Socialdemokraterna vill nu ge kommunerna vetorätt mot nya friskolor. Därtill ska ett samarbetsavtal krävas samtidigt som friskoleaktören måste kunna visa att den minskar den sociala snedrekryteringen. Hur nu det ska gå till. Med hänvisning till JB - konkursen vill man således kraftigt inskränka den valfrihet som gjort att hundratusentals elever inte behövt bli fast vid närhetsprincipens läst. Samtidigt vill man återförvisa tusentals lärare till kommunens inte alltid så varma famn. I regeringens nyss lagda proposition, som bygger på Friskolekommitténs betänkande, förenas val- och etableringsfriheten med hård kontroll och skärpta krav på kvalitet och finanser. Det var ett balanserat förslag värt att bygga vidare på.


Med vetorätt i verktygslådan lär få bekväma kommunala skolpolitiker släppa på jobbiga konkurrenter. För vilket monopol älskar konkurrens?

lördag 19 april 2014

På den politiska bakgården

Sverige har idag drygt 44 000 politiker runt om i kommuner, regioner och landsting. 97 procent av dessa är det på sin fritid, inte sällan på kvällstid efter jobbet eller, än värre, kanske på jobbet. Tillsammans med sina tjänstemän förfogar dessa över drygt 800 miljarder att fördela efter tycke.

De politiska skandalerna, små som stora, sköljer över oss. Lokaltidningarna avslöjar och medborgarna rasar. Omfattningen av det politikerrelaterade svindleriet är svåröverblickbart men uppgår med säkerhet till betydande belopp. Samtidigt medför tidspress och ibland ren inkompetens att ytterligare skattemedel sipprar ur de kommunala och regionala budgetarna. Att i en sådan miljö argumentera för ytterligare ekonomiskt tillskott kan rent av vara kontraproduktivt. Med ett av OECD:s redan högsta skattetryck och största offentliga välfärdssektorer är det sannolikt inte på resurssidan som det klämtar.


Den grekiska filosofen Platon argumenterade på sin tid för den omutbara och, givetvis, utopiska mäktiga staten. Socialdemokratin lät anamma dessa tankar varpå det offentliga expanderade bortom anständighetens gräns. Den som istället för svällande budgetar och dignande skattetryck önskar mer för mindre och bättre relation till sina lokalpolitiker torde ty sig mer till Aristoteles mer pragmatiska syn på samspelet mellan stat och individ.

torsdag 17 april 2014

Folk är inte dumma

Punktskatter är utmärkt för att beivra sådana beteenden som samhället önskar mindre av. Alkohol, tobak, koldioxid, spel och dobbel är några av de fenomen som anses skadliga, därför beläggs de också med en alldeles egen, lite extra kännbar, skatt. Sedan finns det de som anser att utbildning, flit och förkovran också bör beskattas lite extra. Det är inte bara en tankevurpa utan lika mycket en ekonomisk felkalkyl.

Socialdemokraterna vill i sin skuggbudget höja den högsta marginalskatten från 57 till 61 procent på inkomster över 60 000 kr/månad. Enligt en nypublicerad forskningsrapport av bland andra Lennart Flood, professor i nationalekonomi, skulle höjningen kraftigt minska arbetsutbudet. Enligt rapporten skulle arbetstid motsvarande 2 000 heltidsjobb gå förlorad på tre till fem års sikt. Istället för de uppskattade 1,6 extramiljarderna till statskassan skulle staten inte tjäna ett öre extra på höjningen. Ätter värre blir det med Miljöpartiets och Vänsterns alternativ. De förra vill höja marginalskatten med tre procent redan vid 40 000 kr/månad. Med hänsyn till det minskade arbetsutbudet skulle skatteintäkten stanna vid 0,6 miljarder mot beräknade fyra. Vänstern, som tänker höja skatten vid blygsamma 30 000 kr/månad, kan endast räkna med 5,9 miljarder i skattetillskott, att jämföra med budgeterade 17,7 miljarder. Detta då motsvarande 34 000 heltidsjobb väntas gå förlorade.


Varför överhuvudtaget jobba över om där endast blir småslantar kvar? Varför inte ägna den tiden åt fritid, båt och trädgård? Varför ta studielån, råplugga och utsätta sig för tentaångest om det knappt nåt ger? Varför påta sig ansvar, chefs- eller ledaruppdrag om någon annan snor avkastningen? Folk är inte dumma utan fattar sina beslut utifrån sin egen livssituation och egna behov. Visst, alkohol och tobak har uppenbara baksidor, men arbete och utbildning? Rödgrönt dubbelfel.

måndag 14 april 2014

Låt inte trädtopparna skymma sikten

Världen krymper, eller växer beroende på hur man ser på globaliseringen. Klart står i varje fall att tullmurar, handelshinder och protektionism tillhör en svunnen tid, en tid som ingen bör önska sig åter till.

Som ensam spelare i världen utgör vår ekonomi knappt en droppe i havet. Med EU som hemmaplan växer den dock till en rejäl insjö, till och med till världens största. Genom EU:s inre marknad har regler och tidigare länderspecifika krav harmoniserats, etableringshinder rivits och multilaterala avtal kunnat slutas. Öppna gränser har möjliggjort för miljontals arbetare och åter miljontals vetgiriga studenter att vinna nya inkomster och kunskaper. Disparata men ack så högljudda röster gör idag gällande att samarbetet må hända inte bör avvecklas men i vart fall backas åtskilliga steg.


fredag 11 april 2014

En blick in i spåkulan

Fram till 2050 kommer antalet personer i Sverige över 65 år att ha ökat med över en miljon, samtidigt som antalet i yrkesverksam ålder endast ökat med 600 000. Till detta kommer att vi lever allt längre och att våra krav på vården och omsorgen hårdnar. Ekvationen ser synnerligen tuff ut att knäcka.

En öppen marknad med konkurrerande aktörer och fria val för medborgarna hyser en enorm inneboende potential inom välfärdssektorn. Svensk välfärd kännetecknas av kompetens med högutbildad och hängiven personal, stort teknikinnehåll, forskningsanknuten verksamhet och stor efterfrågan. Sådana faktorer attraherar kapital och riskvilliga entreprenörer och häri ligger potentialen. Utan externt kapital och högre produktivitet, vilket följer av fri konkurrens, kommer vi så småningom att få vänja oss av med de förmåner och den standard som vi idag tar för givet.


Offentligt och solidariskt finansierad välfärd är och bör förbli det självklara, men det kommer inte att räcka. Därför måste ytterliga privat kapital till, och då måste valfrihetsreformen bestå liksom vinstmöjligheten och den fria konkurrensen.

onsdag 9 april 2014

Välkommen till Sverige Nalle

En av Finlands rikaste personer, Björn ”Nalle” Wahlroos, är sedan december folkbokförd i Sverige. Detta innebär att han med största sannolikhet även kommer att beskattas här. Wahlroos är, förutom snusförmögen, bland annat även indirekt storägare i Nordea.

Att Wahlroos nu valt Sverige istället för Finland beror enligt egen utsago på den förmånligare svenska beskattningen. Medan finländarna ännu betalar skatt på arv, gåvor och förmögenhet har motsvarande skatter avskaffats här i landet. Wahlroos menar på det att det är klokt av en förmögen familj som funderar kring arvsarrangemang att bosätta sig i Sverige. Förra året stod det även klart att Wahlroos minst lika besuttne kollega, Ingvar Kamprad, återbosatt sig här i riket, med största sannolikhet bland annat av liknande skatteskäl. Vi välkomnar dem båda, som goda svenska skattebetalare, konsumenter och investerare.


Attraktiva, rimliga och rättvisa skatter attraherar kapital och kompetens vilket vidgar skattebasen och ökar skatteintäkterna. Rödgrön skattepolitik utgör därför ett direkt hot mot skattebasen och, i en förlängning, den gemensamma välfärden.

måndag 7 april 2014

Öppna gränser bygger Sverige starkt

Sverige öppnade 2008 upp sina gränser för utökad arbetskraftsinvandring. Reformen innebar att arbetsgivarna, och inte som tidigare facket och Arbetsförmedlingen, avgjorde vilka behov som fanns på arbetsmarknaden. Missbruk gav vissa solfläckar men reformen får på det hela taget betecknas som positiv, för svensk ekonomi och för tusentals arbetskraftsinvandrare.

From och med 1 juli i år kommer även våra utländska toppstudenter kunna söka sin framtid här i landet. Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet enats om att internationella doktorander efter fyra års forskning i landet ska erbjudas permanent uppehållstillstånd. Samtidigt ska internationella studenter få stanna sex månader efter avslutad högskoleutbildning, för att kunna söka jobb eller starta företag. Utbudet av högkvalificerad arbetskraft, särskilt inom teknik, naturvetenskap och matematik, kommer att breddas i ett slag vilket applåderas av ett ingenjörssuktande näringsliv.


Att Sverige byggts på invandring har vi hört till leda men förtjänar likväl att upprepas. Allra helst då vi nu har både politiska partier och mäktiga fackförbund som åter vill stänga gränser.


söndag 6 april 2014

En sanning med modifikation

Att åtnjuta problemformuleringsprivilegiet kan vara avgörande på valdagen. Den part som bäst lyckas sätta agendan och formulera verklighetsberättelsen är också den som sannolikt vinner väljarnas gunst. Medias roll är i det sammanhanget extremt viktig, en vinklad och skev bild ger en lika skev verklighetsberättelse.

I ljuset av detta är Sifos nyligen publicerade analys extra intressant. I analysen har huvudnyheterna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, SR Ekot och SVT Rapport penetrerats. Genomgången av våra dominerande nyhetsförmedlare visar att de rödgröna partierna hanterats med silkesvantar medan regeringen fått löpa gatlopp. Framförallt är det Miljöpartiet som omhuldats av journalistkåren. Tyvärr är detta inget som torde förvåna. Enligt den norska mediastiftelsen Nordisk Mediedager sympatiserade drygt 70 procent av Sverige journalister med något av de rödgröna partierna 2012. Samtliga partier åtnjöt mer stöd än något av regeringspartierna. Populärast var Miljöpartiet


Välfärdssverige går på knäna, cancersjuka utförsäkras, ekonomin går åt pipan och skolan förfaller. En sanning med modifikation, gudskelov.

http://www.journalisten.se/nyheter/negativ-medierapportering-om-allianspartierna

http://www.livochratt.se/journalistkarens-politiska-slagsida-ar-ett-demokratiproblem/

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf

onsdag 2 april 2014

Kulorna rullar in

Enbart sedan 2010 har 1,7 miljarder flytet in i statskassan genom självrättade deklarationer. Tidigare gömda tillgångar i ljusskygga skatteparadis hittar i allt större utsträckning hem till Sverige igen.

I rask takt har en rad nya informationsutbytesavtal slutits med tidigare slutna jurisdiktioner. Idag kan bankkonto- och ägaruppgifter begäras genom ett tämligen enkelt förfarande. För att undgå skattetillägg och eventuell brottsanmälan väljer då alltfler självrättelse. De ökade riskerna som följer med det ökade informationsutbytet är en viktig förklaring till pengarullningen, en annan, och nog så viktig, är med säkerhet avskaffandet av arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten. Dessa skatter beräknas ha skrämt iväg 100-tals miljarder från Sverige, pengar som annars skulle ha investerats i svenska företag och svensk konsumtion.

Svenskt skatteklimat har blivit gynnsammare men avarter finns ännu kvar. Även om kulorna redan rullar in så skulle lägre kapital- och ägarskatter garanterat få kulregnet att tillta ytterligare.



tisdag 1 april 2014

Ättestupan behövs

Socialförsäkringsreformen lär vara regeringens mest risade. Inhuman, gräslig och rent ovärdig är några omdömen. Som mest har det stormat kring den bortre tidsgränsen vid vilken arbetsförmågan prövas av Arbetsförmedlingen. I prövningen bedöms huruvida den sjukskrivne är allvarligt sjuk och ska sjukskrivas permanent eller om arbetsförmåga ännu föreligger och en ny sjukskrivningsperiod ska påbörjas. Den bortre gränsen har i populärmedia och av opposition betecknats ättestupan.

Allvarligt sjuka blir, precis som tidigare, permanent sjukskrivna med 80 procentig ersättning av tidigare inkomst upp till en taknivå. Arbetsförmögna får, i motsats till tidigare, nya möjligheter att återgå till arbete genom den s.k. rehabiliteringskedjan. I dagsläget återgår hälften till sjukskrivning efter Arbetsförmedlingens prövning, 10 procent går till arbete och 40 procent till olika stödformer inom jobb- och utvecklingsgarantin. Innan ättestupans införande gick 100 procent till sjukskrivning, mer eller mindre permanent.


Det finns i princip inga saliggörande lösningar på komplexa frågor men ättestupan behövs, inte bara för den svenska ekonomin utan framförallt för att sjuka åter ska kunna bli friska.