lördag 18 januari 2020

Krig utan segrare


Förlorare
Med Donald Trump som president har handelskrig fått en renässans. Trump iscensatte raskt ett flerfrontskrig, inte bara mot svurna fienden Kina utan också mot forna vänner i Europa och Amerika.

Oavsett motiv bakom så blir konsekvenserna av handelskrig alltid desamma, mer eller mindre förödande. Osäkerhet kring framtida villkor, tullar och andra potentiella hinder får företag och investerare att isolera sig och ta det säkra före det osäkra. Svenska börsbolag uppger i en ny undersökning av PMP Marknadskonsult att marknaden i Kina vikit kraftigt, då kinesiska bolag valt att utveckla egna produkter istället för att vara beroende av amerikanska och europeiska bolag. Det kinesisk-amerikanska handelskriget uppges vara det främsta skälet. Och självklart är denna utveckling inte unik för Kina. Alla företag, investerare och politiker söker minska på osäkerhet, enklast genom att dra sig tillbaka till egen trygg hemmasfär. Isolationism och protektionism på handelsspråk. Mindre konkret men en likafullt uppenbar följd av den utvecklingen är en ökad misstro länder och folk emellan. Och sådan kan i värsta fall få betydligt värre följder än handelskrig.

Att starta krig brukar ge kortsiktiga opinionspoäng, på längre sikt finns dock aldrig några segrare.

lördag 11 januari 2020

Svensken blir allt fattigare


Gapar allt tommare
Under senare tid har alltfler uppmärksammat den avtagande produktiviteten i Sverige. Nyckeltalet BNP per capita är nämligen ett av Europas svagaste. Det är illa ur minst två perspektiv, dels då det innebär att vi tappar i konkurrenskraft och dels för att svensken faktiskt blir fattigare.

Sveriges kraftiga BNP-tillväxt under senare år förklaras till stor del av en kraftig befolkningstillväxt, hänförlig till ett generöst flyktingmottagande. Ökad befolkning kräver utbyggd infrastruktur, omsorg, vård och skola. Sådana investeringar driver upp BNP men alltså inte nödvändigtvis BNP per capita. Nyckeln till ökat välstånd för alla är alltså inte befolkningstillväxt i sig utan förutsätter upprätthållen produktivitet. Forskare vid österrikiska Wittgenstein Centre lät simulera olika scenarier hur Sydkoreas respektive Nigerias BNP skulle utvecklas beroende av befolkningstillväxt och utbildningsnivå. Simuleringarna visade att Sydkoreas BNP skulle varit en tredjedel så låg som idag om utbildningsnivån legat kvar på samma nivå som för 45 år sedan. Nigerias BNP skulle samtidigt ha varit 29 procent högre om de haft Sydkoreas utbildningsnivå.

Helt avgörande för Sveriges och svenskens fortsatta välgång och konkurrenskraft är därför massiva utbildningsinsatser, särskilt mot den stora gruppen nyanlända. Misslyckas detta kommer vi alla bli allt fattigare.

lördag 4 januari 2020

Försent ska syndarna vakna


Det var då det
2016 enades regeringspartierna S och MP med M, KD och C i en bred energipolitisk överenskommelse. Syftet sades vara att skapa långsiktiga spelregler för energiförsörjningen samt uppnå målet om hundraprocentig förnyelsebar elproduktion 2040. Det var då det. Idag är det annat ljud i skällan.

Då var det säkert mången miljö- och centerpartist som skålade i champagne. Överenskommelsens skrivning om hundraprocentigt förnyelsebart innebar nämligen att kärnkraften skulle fasas ut. En våt dröm för miljöpartisten och för den rättrogne centeranhängaren. Sen dess har dock en del vatten runnit under broarna och opinionsvindar blåst i partiseglen. Stödet för kärnkraften har ökat och Moderaternas väljare är såta kärnkraftsvänner. Sannolikt därför har M nu gjort en helomvändning, lovprisar kärnkraften och har, tillsammans med KD, lämnat överenskommelsen.

Försent ska syndarna vakna, ty nu är sannolikt M:s och KD:s nymornade kärnkraftsengagemang till ingen nytta. Ringhals stängs just för fullt och ytterligare reaktorer står på nedstängningstur. Att locka väljare är ett viktigt syfte för ett parti. Än viktigare är dock att ta långsiktigt ansvar för landets väl. Med det har M och KD lyckats sämre i energifrågan.

måndag 30 december 2019

Ett rimligt nyårslöfte


Sänke även för debattklimatet
2019 var inget märkesår för debattklimatet. Ett riktigt skitår rent av där temperaturen sjönk till nya fryspunkter. Extra illa är naturligtvis att den kanske främste pådrivaren råkar vara USA:s president.

Utvecklingen mot ett allt ultimativare och fördömande språk, näthat och hot, drabbar inte bara enskilda individer utan likafullt samhället i stort. Kloka tankar och relevanta åsikter stängs ute av en högljudd pöbel som själv synes sakna vettiga argument. Debatten förklenas och kommer inte sällan att handla om något annat än vad som egentligen var dess syfte. Politiker och presidenter utgör tyvärr dåliga föredömen. I den svenska debatten etiketteras det just nu för fullt. Sverigevän eller Sverigehatare, klimatförnekare eller klimatfascist, välfärdsraserare eller socialist. Det saknas rim och reson liksom förmåga att se nyanser, vilket samhället naturligtvis är fullt av. Resultatet är det uppenbara med tilltagande polarisering och ett klimat bestående av förvirrande pseudodiskussioner.

Ett nyårslöfte som vi alla borde ställa ut är därför en debatton präglad av respekt, vett och etikett. För det är egentligen först då debatten faktiskt kan tjäna sitt syfte.

torsdag 26 december 2019

Hopp om livet och ett gott nytt 2020

Hopp om livet 
och ett gott nytt år
Det är lätt att deppa ihop nu. Inte bara för att mörkret är kompakt och snön lyser med sin frånvaro utan mer för det elände som världen tycks präglas av.

När världskonflikterna trängs om medieutrymmet, klimatsystemen tycks klappa ihop och många demokratier, menar vissa, står på randen till kollaps kan ett och annat glatt budskap vara extra befogat. Till exempel blir faktiskt världen alltmer jämlik, där medianinkomsten ökar och ginikoefficienten minskar globalt. Andelen människor som lever kvar i absolut fattigdom minskar dessutom konstant och vid senaste mätpunkten 2015 var den för första gången lägre än 10 procent. På samma glädjande sätt minskar barndödligheten i rask takt, i världens alla hörn. Utöver de rent statistiska framstegen kan man också glädjas åt de demokratiska rörelser som samlas runt om i Hong Kong, Iran, Algeriet med flera för att opponera mot förtryck, diktaturfasoner, korruption med mera. Likaså kan man glädjas åt det klimatengagemang som just nu sköljer över världen.

Med detta sagt finns trots allt hopp om livet, liksom om ett gott nytt 2020.   

måndag 23 december 2019

Håll Myndighetssverige fritt från religiösa symboler


Har inget hos myndigheter
att göra
Sekulära Sverige har tidigare inte behövt ta ställning. Religionsutövning, religiösa symboler och uttryck har aldrig vållat problem i Sverige, mest för att ingen brytt sig. Religion har för de få praktiserande varit en privatsak och sällan något mer iögonfallande än ett diskret kors runt halsen. 

Så ser inte Sverige ut längre. I många länder, inte minst i Mellanöstern och Afrika varifrån våra nyanlända främst kommer, är religionstillhörighet något betydligt viktigare än för medelsvensson. Oftast följer den med etnicitet, som många gånger utgör grund för diskriminering, förtryck och förföljelse. Ett sekulärt samhälle, med höga ambitioner om rättssäkerhet och objektiv myndighetsutövning, måste vara vaksamt på detta allteftersom dess myndigheter bemannas upp av personer med radikalt annan syn på religion. Ingen i Sverige ska ens behöva tänka tanken att den särbehandlas på grund av sin egen eller någon myndighetspersons trosuppfattning. 

Symboler av religiös karaktär, som för den sekulärt kristne inte har någon vidare betydelse, kan för den djupt troende signalera hat och utgöra ett direkt hot. Ett fortsatt oförvitligt Myndighetssverige måste därför hållas fritt från religiösa symboler.

lördag 21 december 2019

Socialdemokratisk rättvisa i sin värsta form


Luftboxar i rättvisans namn
DN:s färska granskning av privata vårdförsäkringar kom som ett julbrev på posten till socialdepartementet. Utifrån granskningen drog DN slutsatsen att försäkringspatienter går före patienter som kommer via den offentliga vården.

Man kan föreställa sig hur socialminister Lena Hallengren gnuggade händerna när hon läste artikeln. Plötsligt lämnade målvakten buren varpå målet stod öppet. I Sverige ska vård ges efter behov och inte plånbok. Det rimmar väl med folkviljan liksom socialdemokratisk rättvisesträvan. Bara att slugga på för socialministern således. Dessvärre blir det luftboxning hon får ägna sig åt. För problemet är vare sig försäkringspatienter eller privata vårdgivare, utan den offentliga vård som Hallengren själv ansvarar för. Det finns goda skäl till att arbetsgivare och fackföreningar försäkrar sina anställda och medlemmar. Sveriges långa vårdköer kostar på både för de anställda och deras arbetsgivare när inkomst och produktion uteblir. Att förhindra denna möjlighet, vilket S nu föreslår, förbättrar inte den svenska vården eller ekonomin. Och inte blir någon vårdbehövande friskare bara för att andra inte heller får sin vård. Logiken är istället ett uttryck för socialdemokratisk rättvisa i sin värsta form.

Lena Hallengren borde lägga sin tid på att korta de offentliga vårdköerna istället för att söka försvåra för andra att få den vård de tvingas betala dubbelt för, privat och via skattsedeln.