Stolta men knappast nöjda

Stolt men ingen anledning att
vara nöjd

Ingen kan blunda för de flyktingtragedier som dagligen utspelar sig i våra nära och relativa närhet. Ingen med ett hjärta av annat än sten kan heller underlåta sig att känna empati och sympati.

Att Sverige sedan länge är det land som per capita tar emot i särklass flest asylsökande är därför något vi ska vara stolta över. Sverige har dessutom som ett av världens rikaste länder en moralisk skyldighet att hjälpa. Men hur mycket många än vill och hur mycket vi än borde, så hjälper inte det när nu 58 procent vill se minskad invandring. För alltmedan skaran av skeptiker ökar och gammelpartierna kör på i gamla hjulspår tilltar apatin bland väljarna. Känslan av hjälplöshet, att inte bli lyssnad till, kombinerad med faktiskt upplevda samhällsproblem och uppfattade sådana ger en giftig cocktail som nu sprids ut i landet.

Man kan klistra hur många fula etiketter som helst på SD, rasister, fascister eller varför inte nazister, men inget av det förändrar de faktiska förhållandena. Absolut ska vi vara stolta över vår humanism, men knappast nöjda över den politik som ger 20 procents väljarstöd till svensk historias främsta missnöjesparti.

Ihålig idealism

Rosengren-stolt och nöjd sosse.

Statsministern fick äran att avsluta ungdomspartisterna i SSU:s kongress häromdagen. Det gjorde han med brösttoner och en god portion självgodhet. Löfven slog övertygat fast att jämlikhet är en förutsättning för verklig frihet samtidigt som han frågade sig hur mycket en människa egentligen kan, respektive inte kan, äga. Kongressen jublade och instämde säkert i sin statsministers klokskap.

Alltmedan statsministern jagade upp SSU-ungdomar jagade den tidigare näringsministern Björn Rosengren upp en ny bostad. Rosengrens residens mäter dryga 300 kvadratmeter hus och 1 700 kvadratmeter tomt. Gäststuga och brygga givetvis inkluderat. Som grannar i pittoreska Saltsjöbaden får han stora delar av kapitalismens grädda. På morgonpromenaderna lär Rosengren troligen bland andra springa på både aktieaktivisten Christer Gardell och Swedbanks Michael Wolf.

Det är bara att gratulera Rosengren och alla de övriga exsossar som det går bra för därute i näringslivet. Deras bidrag gör oftast även Sverige väl. Löfvens idealistiska tal om jämlikhet och spekulationer om frihet faller däremot pladask. Om det nu någonsin stått upp.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2798566-s-profil-koper-villa-for-31-miljoner

Snålheten bedrar regeringen

Glöm inte rotavdragets förtjänster,
det har regeringen gjort.

Från och med årsskiftet lär du endast få dra av 30 procent av arbetskostnaden för så kallade rottjänster. Det innebär en kraftig försämring mot nu gällande 50 procent i avdrag. Det enda hinder som skulle kunna resas på vägen är att Decemberöverenskommelsen bryts och oppositionen röstar ner den rödgröna budgeten, vilket givetvis inte kommer ske.

Än sen kanske du tänker, folk får väl åter börja betala för sig och dessutom får de ju fortfarande skatteavdrag. Med ett sådant förenklat resonemang missar man dock de viktigaste aspekterna. Branschorganisationen Företagarna beräknar att drygt 21 000 vita heltidsjobb skapats med rotavdraget. Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket varnar för ökat svartarbete och Arbetsförmedlingen spår lägre sysselsättning, särskilt i landsdelar med ett redan kärvt sysselsättningsläge. Beräkningar från Sverige Byggindustrier uppskattar att upp till 8 300 jobb kommer gå förlorade.

I regeringens kalkyl räknar man hem ytterligare 3,2 miljarder i intäkter, en spottstyver i budgetsammanhang. Med ökad arbetslöshet och färre vita jobb kommer kalkylen dessutom kraftigt försämras och sannolikt hamna på minus. Snålheten bedrar regeringen, snuvar tusentals på deras jobb och åter tusentals på de sociala förmåner som följer av ett vitt jobb.