lördag 15 september 2018

Snömos till mittenregering



Bättre vänner idag?

Eftervalsdiskussionerna går varma och mer eller mindre fantasieggande regeringsförslag förs fram. Helt plötsligt är de olika alternativ som stod till buds före valet och som väljarna tog ställning till överspelade. Nu ska Annie Lööf bli statsminister eller så ska alliansen på något mystiskt sätt fånga utsträckta händer från andra sidan blockgränsen.
Vid sidan av det mest rimliga alternativet, en alliansregering, föreslås allt oftare en mittenvariant i vilken Centern och eventuellt Liberalerna skulle ingå. Tryggt och så där lagom urvattnat tycks förespråkarna tänka. Men då bortser de ifrån att Centern och Liberalerna av idag har oerhört lite gemensamt med Socialdemokraterna, för att inte tala om Vänsterpartiet. I grundläggande och för partierna profilerade frågor är man många gånger varandras motpoler. Inkomst-, kapital- och företagarskatter, arbetsmarknadspolitiken, bostadspolitiken, valfrihet och vinster i välfärden. You name it. Det är heller inte detta snömos till regering som väljarna tagit ställning till eller röstat för. Och mer därtill, en sådant fullständigt sönderkompromissad regering blir snart också handlingsförlamad.
Det utan tvekan bästa och minst äventyrliga alternativet vi har idag är en relativt väl sammansvetsad alliansregering. Vill S och SD senare fälla den, må så vara, men då får man ta det därifrån.

torsdag 13 september 2018

Desarmera migrationsfrågan och gå vidare



En elefant i rummet

Det är en fråga och ett parti som dikterat villkoren för svensk politik de senaste åren. Denna enda fråga är för övrigt också i princip den enda näringen till detta enda parti. Det är inget snack om vem elefanten i rummet är och vilka bekymmer denne ställer till med.
Alla avståndstaganden från Sverigedemokraterna är förvisso befogade, inte minst för liberaler som i alla tider slagits för öppenhet och mot inskränkt nationalism. Lika ansvarsfullt som det är att aldrig acceptera SD:s unkna värderingar, lika oansvarsfullt är det att inte respektera folkets röst och att inte leda landet på bästa sätt. Det är trots allt det vi har demokratin och folkvalda till. Ansvarsfulla politiker ser därför till att få en långsiktig lösning på samhällets stora frågor istället för att trippa som katten runt den heta migrationsgrötsgrytan. Inget parti och ingen nu existerande koalition skulle tryggt kunna lägga en budget i riksdagen. Därför bör migrationsfrågan lyftas bort från förhandlingsbordet och in i en parlamentarisk utredning i vilken samtliga partier medverkar. I en sådan skulle garanterat tillräckligt många partier kunna komma överens i de mest brännande frågorna. Helt ovilliga partier skulle samtidigt kunna backa ur och med hedern i behåll gå tillbaka till sina väljare. Förhoppningsvis skulle det även blidka oresonliga sverigedemokrater som skulle få en del gott att visa upp för sina väljare.
Migrationsfrågan måste desarmeras om vi vill få något vettigt gjort i svensk politik. Sverigedemokraterna är ett unket parti med unkna idéer så låt inte det diktera svensk politik i fyra år till. Lös ut dem i en parlamentarisk utredning och lös sen Sveriges övriga problem.