Antingen eller liberaler

Elefanten i rummet

Efter stor vånda vände både liberaler och centerpartister sina forna alliansvänner ryggen för två år sedan. Det var förhållandet till Sverigedemokraterna som fick Lööf och Björklund att fatta det drastiska beslutet som gav Löfven fyra år till. Trots att väljarna egentligen ville annat. 

Det var då det, 2018. Idag har inte mycket förändrats och situationen lär vara densamma även 2022, förutsatt att L och MP håller sig kvar det vill säga. Valet kommer således åter stå mellan en S- och M-ledd regering, den första beroende av V och den senare av SD. Det är inget lätt val för liberaler men ett val som ändå måste göras, och det vet väljarna. Medan Lööfs centerparti idag främst stöds av vänstersympatisörer gäller det motsatta för Sabunis liberaler. Söker Liberalerna fortsatt riksdagsmandat bortom nästa val borde valet därför vara enkelt, då partiets väljarbas helt enkelt inte stöder ett fortsatt vänstersamarbete. 

Det är uppenbart för alla, antingen Socialdemokraterna och indirekt Vänsterpartiet eller borgerligt styre på nåder av Sverigedemokraterna. Inte lika tydligt men nära nog så måste Liberalerna välja det borgerliga alternativet, för annars lär det inte bli några liberala mandat efter nästa val.

Valrörelsen har börjat

Med allvar i rösten

Det är med en landsfaders ödesmättade stämma som Stefan Löfven talar till folket om den svenska coronasituationen. Läget är nattsvart så ställ in, är budskapet. Statistiken liksom årstiden ger till stor del statsministern rätt. Antalet smittade, vårdintagna och avlidna accelererar samtidigt som höstmörkret blir allt kompaktare. 

Kontrasten till i våras är slående då regeringen höll en relativt låg profil och överlät det mesta av kommunikation och rekommendation åt experterna på Folkhälsomyndigheten. För det fick man både ris och ros, men uppenbart var att statsepidemiolog Tegnell fick rampljuset medan statsministern frivilligt satte sig på läktaren. En passivt åskådande statsminister vinner givetvis inga val och det verkar Löfven förstått. Under förevändning att svensken blivit allt mindre följsam har regeringen återtagit taktpinnen i coronakampen, en förevändning med förvisso tveksam bäring. 

Det finns inga skäl att ifrågasätta allvaret i situationen eller att inte följa rekommendationer men Löfvens och regeringens höstoffensiv måste beaktas i sin politiska kontext. Valrörelsen har börjat, med avstamp i en av nutidens värsta kriser.

För tidigt att blåsa faran över

Faran ännu inte över Joe

Det är nog många europeiska ledare som drar en lättnadens suck nu när lynnige Trump tycks få respass ur Vita Huset. Och tacka för det. För de gångna fyra åren har ställt gamla sanningar på ända när en tidigare tillförlitlig och trogen handels- och försvarsförvant inte bara vänt dem ryggen utan därtill gett dem fingret. Med en balanserad och sansad efterträdare hyser många nu hopp om bot och bättring. 

Den som tror att trumpismen lämnar politiken med Donald Trump lär dock missta sig. Trumptyper finns överallt och kvoten fylls ständigt på, givetvis av ett skäl. Donald Trump och hans många gelikar vinner sina väljares hjärta med ett opolitiskt sätt och språk där det liberala så kallade vänsteretablissemanget är den svurne fienden. Etablissemanget utgörs i princip av den övriga förljugna politiken och media. Dessa utgör tillsammans en elit, fjärmad från folket och verkligheten. Korrekt eller inte så är detta verklighetsbilden för alltfler, amerikaner som européer som svenskar. Och ingen, allra minst någon från etablissemanget, kan ta ifrån dem deras egen verklighetsbild. Politiken, liksom media, har därför en läxa att göra om man vill hålla trumpismen stången. Och den läxan är på intet sätt egentligen särskilt svår utan innefattar självklarheter som mer av lyhördhet, ödmjukhet, mod, integritet och inte minst objektivitet och ärlighet. 

Populister likt Trump vinner val av ett skäl, och det är inte sällan en upplevd avsaknad av folklig förankring hos etablissemanget. Såtillvida detta etablissemang inte förmår återskapa denna förankring så är det för tidigt att blåsa trumpfaran över.