Backa inte bandet

Vill backa bandet

Tonläget i budgetdebatten skruvas upp allt högre. Och lika gälla som tvärsäkra äro argumenten från alla håll. Ska Sverige startas om medelst skattehöjningar och offentlig expansion, som LO och regeringen föredrar, eller genom skattesänkningar och arbetslinjen som Svenskt Näringsliv och de borgerliga önskar. Striden lär bli bitter, för mycket står på spel.

Att höga skatter ger högre offentliga intäkter är skattehöjarnas utgångspunkt, liksom att lägre dito urholkar skattebas och välfärd. Vore det så enkelt hade valet varit enkelt för ett välfärdstörstande folk som det svenska. Senare års ekonomiska utveckling grumlar dock bilden. Skattekvoten, skatt som procent av BNP, har sänkts från nästan 49 procent år 2000 till drygt 44 procent 20 år senare. Samtidigt har skatteintäkterna i reala termer ökat med drygt 20 procent. Också räknat per capita är ökningen imponerande, även den 20 procent. Resurserna till välfärden har härigenom kunnat ökas både per capita och räknat i fasta värden sedan 2006.

Det är givetvis fritt fram för LO och regeringspartierna att argumentera för höjda skatter. Men det ska då göras utifrån ett ideologiskt perspektiv snarare än med argumentet om att sänkt skatt nödvändigtvis ger lägre intäkter, eftersom det inte stämmer. Oavsett ideologi vore det dock farligt att backa bandet nu och åter höja skatterna, eftersom det bara skulle göra oss alla fattigare.

Straffbeskattning på utbildning står Sverige dyrt

Knappt mödan värt

Den 21 september ska regeringens budget för 2021 ligga på bordet. Det kommer bli en coronafärgad lunta från finansminister Andersson, så mycket vet vi. I övrigt är det mesta höljt i dunkel, särskilt som vare sig regeringspartierna sinsemellan och än mindre de liberala samarbetspartierna tycks det minsta jämkade.

Missa aldrig möjligheten att ta tillvara en god kris har någon klokt sagt. Krisen är över oss och det finns mycket Sverige har att ta tag i. Med corona har en redan accelererad strukturomvandling lagt i en ytterligare växel. Digitaliseringen har på ett par månader tagit ett par sjumilakliv och sannolikt förändrat både beteenden och affärsmodeller permanent. Tidigare kravprofiler kommer vara lika förlegade som det analoga TV-nätet när krisen blåst över. Och detta måste Sverige nu rusta för. Utbildning och vidareutbildning måste då uppmuntras betydligt bättre än idag. Att skaffa sig en högre utbildning är bästa försvaret men ger idag i genomsnitt endast 22 procent mer efter skatt än en gymnasieexamen. I EU är motsvarande snitt 52 procent och i OECD 57 procent. Högre utbildning är således en rätt dålig investering i Sverige, i vart fall jämfört med i våra konkurrentländer.

Regeringens liberala samarbetspartier har adresserat denna Sveriges kanske viktigaste framtidsfråga och föreslår sänkt straffbeskattning av utbildning. För landets bästa kan vi bara hoppas att även regeringen förmår att göra detsamma. Den 21 september har vi svaret.

Visst finns det rätt och fel

Ett brott utan ursäkter

Ett samhälles värderingar återspeglas i dess lagar, regler och normer. Samhället i sin tur utgörs av alla oss som bor där, som också har att utse dem som sedermera stiftar lagarna och upprättar reglerna. Så sett är det svårt att skylla ifrån sig när något går snett, eftersom vi själva både formar vår omgivning samt sätter det ramverk som vi har att hålla oss inom. 

Visst är det ett misslyckande när 12-åriga flickor skjuts ihjäl på öppen plats. Ett samhällsmisslyckande för all del, men framförallt ett misslyckande för den gärningsman som sköt. Det finns inga ursäkter eller förmildrande omständigheter för att skjuta folk, inte i ett civiliserat samhälle byggt på lagar. Från politiskt håll hörs fördömanden men tyvärr också förståelse när liknande brott begås. Förklaringarna ligger enligt de senare i ett diskriminerande system snarare än hos förövaren själv. Det är en relativisering som fråntar individen sitt egna ansvar och lägger det på strukturer, så kallad strukturell rasism eller diskriminering. Ett sådant synsätt ger frikort till beteenden som kan bryta mot de lagar, regler och normer som samhället annars enats om. Men ett brott är alltid ett brott. Väl begånget finns inga ursäkter. Rasism, diskriminering och segregation förekommer och utgör växande problem i ett alltmer kluvet Sverige. En sådan utveckling ställer än högre krav på tydlighet och regelefterlevnad.

Det finns rätt och fel. Vad som är rätt och fel har vi själva bestämt, genom de lagar, regler och normer som vi dikterat. De som inte ställer sig bakom detta får antingen ta sitt straff, eller rösta för ett sådant system som bättre passar deras egna syften och uppfattningar.

Den kinesiska motorn hackar

Nedsolkad nationalsymbol

Kinas framfart de senaste 20 åren saknar historiskt motstycke. Landets andel av global BNP har ökat från styvt 5 procent år 2000 till över 15 procent 20 år senare. Detta har möjliggjorts genom marknadsliberala reformer, relativ öppenhet mot omvärlden och handelsutbyte. Utvecklingen har i sin tur lyft 100-tals miljoner kineser ur fattigdom och kommit omvärlden till del genom lägre priser, ökad kinesisk köpkraft och efterfrågan. Den kinesiska motorn har dock börjat hacka på sistone och utan omgående service hotar motorstopp.

En rad händelser har på kort tid fått alltfler att tveka inför affärer med Kina. Och det på goda grunder. Det finns uppenbar substans i president Trumps anklagelser att kinesisk teknologi används för spionage, integritetskränkningar och förföljelse. Likaså är all kritik av landets hantering av minoriteter, Hongkong och Taiwan berättigad. Att Kina på ett systematiskt sätt stjäl immaterialrättigheter är också det belagt. Omvärldens reaktioner låter heller inte längre vänta på sig och politiska fördömanden följs upp av ekonomiska sanktioner, flytt av verksamheter, inskränkningar i kinesiska utlandsinvesteringar etc.

Diktaturregimen i Kina har länge lyckats balansera mellan förtryck och imperialistiska strävanden å ena sidan och frihandel samt kapitalism å den andra. Frågan är om denna balansakt nu går mot sitt slut. Och utan bränsle från omvärldens investeringar och konsumtion kommer inte ens den kinesiska motorn kunna tuffa på för evigt.