Därför tidigare betyg

Kunskap är alltför diffust för att kunna mätas. Barn är komplexa och kan inte sammanfattas med en radda siffror. Betyg är stigmatiserande och brännmärker bara dem som redan har det traggligt. Tre bärande argument som förklarar varför Sverige var, och är, ett av de länder som är allra senast ut med att sätta betyg.

Kunskap går och måste mätas. Sveriges relativiserande kring kunskap är tämligen unikt. Alla andra betygsätter, mäter och följer upp sina barn, dessutom betydligt tidigare än vi. Utan kunskapsmätning svävar lärare, föräldrar och, framförallt, elever i relativ ovisshet. Lyckligt omedveten tillåts så barnet att halka efter ända till den dag, numer vid tolv års ålder men tidigare vid de fjorton, då smällen obarmhärtigt kommer. Och då går klockan inte att vrida tillbaka. Betyg stärker kunskapsfokus hos både lärare och elev och ger båda parter en kompass att navigera efter på kunskapens ofta dimmiga hav.

Ju tidigare en sådan kompass kan tillhandahållas desto rakare blir resan. Därför krävs tidigare betyg.

Utvidgad lag om tvångsäktenskap sänder viktiga signaler

I samband med minneshögtiden för Fadime Sahindal presenterade justitieminister Beatrice Ask ett lagförslag som utvidgar gällande lag kring tvångsäktenskap. Enligt gällande regler räknas tvångsbortgifte som olaga tvång medan den nyföreslagna utvidgningen skulle ge företeelsen en egen brottsrubricering samt höja straffvärdet upp till fyra års fängelse.

Utvidgningen och den hårdare straffskalan sänder tydliga och viktiga signaler, i Sverige tullar vi inte på principen om allas lika värde och varderas rätt till sitt eget liv. Hederskulturen bygger på barocka strukturer och hierarkier som inte är värdiga civilisationen. Ett system som låser in och omöjliggör utveckling, fritt handlande och personlig frigörelse. Med den nya lagstiftningen på plats kommer brottet att lagföras här om lagöverträdaren har anknytning hit, även om gärningen inte är straffbar i det land där den begåtts. Utmärkt. Mänskliga rättigheter är inte gränsbundna utan universella.

Genom att vidga lagstiftningen kring tvångsäktenskap och höja straffvärdet sänder vi en viktig signal, vi accepterar aldrig människoförtryck.

 

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/19/sverige-vill-forbjuda-aktenskapstvang

Dags att utkräva ansvar

Skolan rör sig i en snårskog av hierarkier och beslutsnivåer. Det faktiska ansvaret vilar dock tungt på kommunfullmäktige, som enligt skollag och kommunallag har att tillse att kommunens skolor har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppnå mål och kunskapskrav.

Ansvarfördelningen synes dock inte vara så tydlig som en första anblick kan ge sken av. Genom en kedja av nämnder, förvaltningschefer, rektorer och slutligen lärare skjuts ansvaret hela tiden längre ned i denna kedja. Härigenom avsäger sig de resursansvariga kommunpolitikerna sitt resultatansvar. Det går heller inte utan vidare att skjuta över ansvaret på regering eller ansvarig minister. Visst kan dessa ständigt skjuta till nya resurser men det gör föga nytta om skolbudgeten används som regulator för kommunernas budgetbalanser, vilket de dessvärre ofta gör av oansvariga kommunpolitiker.

I en fungerande organisation är ansvarsfördelningen tydlig och resursansvariga ansvarar även för resultaten. Nu är det dags att utkräva Sveriges kommuner på sitt fulla ansvar för den skola som vi alla är beroende av.

Kapitalism som gör skillnad

Olycksrapporterna duggar hyggligt tätt från de sydostasiatiska textilländerna. Arbetsplatsolyckor, odrägliga arbetsvillkor och slavliknande löner är enligt rapporterna regel. I svensk media står våra ledande konfektionsföretag i skottgluggen, inte minst H & M har fått klä skott för kapitalismens alla hemskheter. Mediebilden förtjänar dock en nyansering.

Det är efterfrågan som avgör vad, hur och till vilket pris som produkter produceras. Efterfrågas hållbarhet och produkter tillverkade till schyssta villkor är det slutligen också vad som kommer att levereras. Vidare kräver stabil produktion hållbara leverantörsled vilket inte tillåter produktionsstörande strejker, olycksfall eller modfällda arbetare. Att förändra sakens natur låter sig dock inte göras över en natt. De flesta produktionsländer tillhör i de flesta fall ännu de allra fattigaste i världen och konkurrensen om de västerländska textilföretagen är hård. Höjda löner och bättre, fördyrande, arbetsförhållanden är därför knappast prioriterat av producenterna själva. Just därför behövs företag som H & M, med höga ideal, kräsna konsumenter och krävande ägare.

H & M och övriga västerländska textilföretag står högst upp i näringskedjan och med kinkiga, välinformerade konsumenter kan och kommer dessa lyfta åtskilliga fler ur armod. Sådan kapitalism gör skillnad.

Allt ensammare på perrongen

Det har varit lite si och så med punktligheten på de svenska järnvägarna den senaste tiden. Oftast når man dock slutligen ändå fram och mycket sällan blir man lämnad kvar ensam på perrongen. Det är dock precis vad som håller på att ske på de utrikes avgångarna.

EMU-frågan är död och begraven. EU-skeptikerna och isolationisterna flyttar fram positionerna. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röner stora framgångar i sin fräna kritik av internationellt samarbete, fri rörlighet och internationell handel. Nato-medlemskap synes lika avlägset idag som på den svenska neutralitetens stormaktstid. Samtidigt som 52 procent av svenskarna har litet eller mycket litet förtroende för försvarspolitiken vill endast 36 procent ge sin in Nato-samarbetet. Lustigt nog prioriteras försvarsfrågan lågt av väljarna och väldigt få önskar mer resurser dit. Kalkylen går inte ihop.

Sverige sitter redan idag knäet på Nato, och EMU-samarbetets mot- eller välgång dikterar till stor del även våra ekonomiska villkor. Att då envist muttrande stå ensam kvar på perrongen är lika oklokt och osolidariskt som asocialt.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/utbrett-tvivel-pa-forsvarspolitiken_8888542.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140113

http://rasmusliberal.com/2014/01/13/dags-for-nato/

http://www.martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/302-varnplikt

http://frisinnad.blogspot.se/2014/01/ska-sverige-ga-med-i-nato.html

Inte rasist men kanske orolig

Finns det andra skäl än rent rasistiska att problematisera invandringen? Det är onekligen så att vår välfärdsstat är lika förebildlig som den är fragil. Systemet bygger på en solidarisk och engagerad medverkan från oss alla. Det kräver högt deltagande på arbetsmarknaden och en konkurrenskraftig, högutbildad population. Bl.a. därför kom senaste PISA-studien som en sådan kalldusch, dåliga skolresultat utgör nämligen ett hot mot välfärdsbygget.

Sverige är en högteknologisk och demokratisk stat. En gedigen utbildning, goda språkkunskaper, respekt för demokratin och dess institutioner samt respekt för varann är förutsättningar, inte bara för samhällsmedverkan utan också för samhällsmodellens överlevnad. Det är i en sådan kontext legitimt att känna oro för sitt samhälle när invandrargrupper utan demokratisk bakgrund, obefintliga språkkunskaper, kanske analfabeter, och utan erfarenhet av en modern arbetsplats ska integreras. Det är en utmaning för vilket samhälle som helst.

Det är oseriöst, fegt och dumt att avfärda en sådan oro som rasism. Väldigt få av oss är rasister, många är dock oroliga. Inte för utlänningar, muslimer eller mörkhyade utan snarare för vår samhällsmodells välgång.

Moral och ansvar bör vara en prioriterad politikerfråga

51 procent av göteborgarna uppger sig vara mycket eller ganska nöjda med demokratin i kommunen. Det innebär att drygt hälften av kommuninvånarna är rent missnöjda med sina politiker. Förtroendet når därmed en ny bottennivå visar SOM-institutets årliga undersökning. Sannolikt är den kaotiskt genomförda och dåligt förankrade trängselskatten ett av skälen. Minst lika sannolikt har även alla korruptionshärvor naggat på förtroendet.

Oavsett vilken eller vilka förklaringar man väljer så är läget ytterst allvarligt. En hög tillit till de förtroendevalda är själva grunden för det demokratiska och parlamentariska systemet. Politiker är valda för att representera folkmassan och styra det samhälle som vi alla är del av. Missbrukas förtroendet för egen eller för näras vinning, på folkmassans bekostnad, hotas systemet i sina grundvalar. Moral och ansvar börjar i det politiska toppgarnityret och strilar nedåt i samhällshierarkin. En legitim fråga blir tyvärr, varför själv göra rätt för sig om inte ens de styrande och normerande så behagar. En sådan kultur kan snabbt rasera vilket bygge som helst.

Moral och ansvar bör vara en högprioriterad fråga bland våra styrande, politikerförakt och bristande tillit utgör nämligen ett av demokratins största hot.    

http://www.dn.se/nyheter/sverige/trangselskatten-har-rubbat-fortroendet-for-politikerna-i-goteborg/