Rik men ändå fattig

Efter Uppdrag Gransknings skärskådning av den svenska barnfattigdomen tog det lite hus i helvete. Enligt programmets journalister finns ingen egentlig fattigdom bland svenska barn, tvärtemot vad Sveriges stora barnrättsorganisationer hävdat.

Fattigdom är ett mångfacetterat begrepp som kan definieras utifrån många utgångspunkter. Säkert är nu ändå att få eller inga svenska barn behöver svälta och att ytterst få inte har råd med glasögon till sina barn. Lika säkert är att många barn, relativt sett, inte kan leva lika utsvävande liv som många av deras klasskamrater och grannar. Relativ fattigdom innebär att den drabbade upplever sig som fattig även om den faktiskt fått det bättre.

Oavsett utgångspunkt och uppfattning i debatten är båda former av fattigdom illa nog för den drabbade. Den allra värsta formen av fattigdom torde dock inte vara den som uttrycks i ekonomiska termer utan den sociala och själsliga som många övergivna barn säkerligen upplever. Materiellt välmående barn utan omsorgsfulla föräldrar med tid engagemang för de små är förvisso rika men ändå fattiga, likafullt som deras fattiga klasskamrater med omsorgsfulla föräldrar kan vara väl så rika.

Hatten av för Sabuni

Jämställdhetsministerns och tidigare integrationsministerns Nyamko Sabunis avgång är tråkiga nyheter. I tider av opportunism och korrekthet inom det politiska skrået har Sabuni tidvis lyst upp tillvaron. Frejdigt utmanade hon etablissemanget med snusförnuftiga förslag och uttalanden som inte sällan gick på tvärs med både partilinje och invanda mönster.

Sabuni var en jämställdhetsminister som, istället för att klistra på sig feministetiketten, agerade förebild för jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Såväl som integrationsminister som jämställdhetsminister stod Sabuni upp för sina egna idéer och höll hårt på integriteten, vilket tyvärr är en bristvara bland karriärslystna yrkespolitiker.

Nu ska den socialliberale feministen Maria Arnholm axla jämställdhetsansvaret. Rätt eller fel får tiden utvisa. Rätt och riktigt är i varje fall att lyfta hatten för avgående Sabuni.

http://www.expressen.se/nyheter/nyamko-sabuni-avgar/

Kostsam populism

Som företrädare för sina medlemmar och tillika arbetstagarna förväntas LO ta sina gunstlingars parti. I och med den svenska modellen ställs dock också krav på fackrörelsen att ta sitt samhälleliga ansvar, vilket på lång sikt i och för sig korresponderar med medlemmarnas bästa. LO-förslaget om kraftigt inskränkta vinstmöjligheter inom välfärdssektorn kan tyvärr inte anses som det bästa för vare sig medlemmarna eller samhället.

Tämligen grundläggande inom företagsekonomin är att den som tar en risk också måste kompenseras härför. Är risken för hög i förhållande till den premie, dvs. den förväntade vinsten, som kan räknas hem finns alltid bättre investeringsalternativ. De s.k. samhällsbolag som LO återuppväckt skulle maximera vinsten till statslåneräntan plus 1 procent. För vardera investerare som önskar behålla jobbet finns då alltid bättre placeringsalternativ.

De fria valen och den fria etableringsrätten inom välfärden har öppnat upp en helt ny sektor för nyinvesteringar, etableringar och innovationer. Nya karriärsvägar har öppnats för hundratusentals offentliganställda och vi samhällsmedborgare har fått en radda alternativ till de kommunala skolorna, äldreboendena och de offentliga vårdcentralerna. LO:s populistiska förslag skulle spola ut detta präktiga barn med badvattnet vilket skulle bli en synnerligen kostsam affär.

 

http://www.svd.se/naringsliv/lo-foreslar-sarskilda-valfardsbolag_7826078.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20130120

Barnfattigdomen i ny dager

När Rädda Barnen 2011 lanserade sin Black-kampanj om den tilltagande barnfattigdomen i Sverige var det politisk mumma för oppositionen. 220 000 svenska barn kunde enligt organisationen inte äta sig mätta, något som både socialdemokrater och vänsterpartister gjorde stort nummer av.

Även en annan stor barnrättsorganisation, Bris, hängde med på tåget och bedriver idag en kampanj med budskapet att svenska barn lider av samma oro och stress över att inte få mat som den som barnen i Mocambique upplever. Enligt Majblomman, en tredje stor barnrättsförkämpe, var det 2008 drygt 40 procent av de svenska barnen som trots behov inte hade råd med glasögon.

Efter en putsning av fasaden, förtjänstfullt genomförd av SVT:s Uppdrag Granskning, rasade korthuset sönder och samman. Få eller inga barn svälter i Sverige, eventuellt ett till fyra barn känner liknande oro den som barnen i Mocambique upplever och drygt 4 procent har inte råd med glasögon.

Att välrenommerade ideella organisationer som Rädda Barnen, Bris och Majblomman bedriver falsk marknadsföring är illa av fler skäl. För det första injagar det en falsk och onödig otrygghet i samhället, för det andra raserar det förtroendet för dessa samhällsnödvändiga organisationer och för det tredje så blir den till ett ruttet slagträ i den politiska debatten.

http://www.svt.se/ug/barnfattigdomen-i-sverige-kraftigt-overdriven

Tro och sammanhang - vägen till välfärd

Inom forskningen kring åldrandet finns en speciell inriktning mot ovanligt gamla människor och deras leverne. Åldringsforskarna har metodiskt ringat in de regioner i världen där människorna blir allra äldst. På den japanska ön Okinawa har de allra äldsta dokumenterats och där lever också kvinnorna allra längst.

I forskningens andra fas söker forskarna orsaker till varför just dessa människor blir så gamla. Bland okinawaborna tror man sig ha lokaliserat fyra huvudförklaringar till att folk blir både gamla och förblir friska. Förutom de två självklarheterna i att äta rätt och röra på sig konstaterades också vikten av sociala sammanhang samt en tro på något, i detta fall konfucianismen. En tro på något större skänker trygghet och lugn vilket dämpar stress.

I statsindividualismens Sverige har såväl de sociala nätverken som religionen ställts på undantag. Religion anses irrationellt och skumt medan naturliga sociala nätverk lämpligast ersätts av statliga substitut. Det går alltid att dra olika slutsatser utifrån forskningsrön men de nyss nämnda rönen pekar tvivelsutan på att det svenska välfärdsbygget innehåller en del ruttna plankor.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/de-gamlas-by-pa-de-ododligas-o_7820576.svd

Piller kan aldrig ersätta omsorg

Läkemedelsförskrivningen till barn talar för att allt fler av dem mår allt sämre. Siffrorna i Socialstyrelsens förskrivningsdatabas över läkemedel borde få de flesta varningsklockor att ringa.

Socialstyrelsens siffror visar att förskrivningen av sömnmedel till barn under 12 år ökat med 170 procent på 5 år. Under samma period har 178 procent fler adhd-preparat skrivits ut, 23 procent fler lugnande medel och 32 procent fler av antidepressiva. Under 2011 fick 26 000 barn mellan 0-17 år adhd-läkemedel, varav 541 förskolebarn. Samma år fick över 1 000 barn under 12 år antidepressiva medan 12 000 fick olika former av lugnande. Psykiater Anna Lundh menar att en stor bov i dramat sannolikt är den stress och de överkrav som barn utsätts för.

En ytterligare förklaring, närliggande Lundhs, är troligtvis den allt tidigare institutionaliseringen av svenska barn. Under förespegling om att barnet mår bäst av samkväm med jämnåriga och av pedagogiska lekar bryts relationen rekordtidigt mellan föräldrar och barn, mitt under anknytningsfasen. 1 år efter födsel förväntas i många fall de färska föräldrarna återgå till sina värv medan barnet ska skolas enligt beprövad pedagogik.

Detta sätt att hantera våra barn är lika omänskligt som det är fel. Piller och preparat kan aldrig ersätta föräldrars närhet och omsorg.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barnens-pillerkarta-ritas-om_7806908.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20130110

Kolbrytarna gräver guld i Tyskland

Sedan Tyskland beslutade att snabbavveckla sin kärnkraft har goda energiråd blivit dyra. Den av miljörörelsen lovprisade avvecklingen har nu lett till att bl.a. svenska Vattenfall slog rekord i brunkolsbrytning under 2012. Motsvarande mängder har inte brutits sedan DDR:s glansdagar.

I akut brist på alternativ energi har efterfrågan på brunkol vuxit till den största hittills. Efterfrågan möts ganska snart av utbud vilket innebär att Vattenfall räknar med att investera drygt 2,5 miljarder årligen framöver i sina brunkolsgruvor. Härtill kommer mångmiljardinvesteringar i nya och äldre befintliga anläggningar. Brunkol är enligt bedömare klimatets fiende nummer ett. Bara de brunkolsgruvor som Vattenfall driver i östra Tyskland släpper ut mer koldioxid än hela Sverige gör under ett år.

En sådan seger till och jag är förlorad lär den gamle grekiske fältherren Pyrrhus ha konstaterat efter en av sina blodigaste segrar med många fallna. Dessa bevingade ord hade lika gärna kunnat fällas efter Tysklands kärnkraftsavvecklingsbeslut.

Uppförsbacken blir allt brantare

Den svenska arbetslösheten spås landa på dryga 8,3 procent nästa år. Ungdomsarbetslösheten ligger stabilt kring ca 25 procent och förväntas inte röra sig nämnvärt. Siffrorna är i nivå med finanskrisens arbetslöshetstal vilket givetvis inte är godkänt för någon regering.

Den dåliga statistiken kan härledas till ett antal faktorer. Exportberoende Sverige drabbas synnerligen hårt när våra exportmarknader kallnar. Det kan också konstateras att många tidigare långtidssjukskrivna nu åter anses arbetsförmögna vilket återspeglas i arbetslöshetsstatistiken. Vidare har under senare år dessutom tillkommit en stor mängd svenskar från krigshärjade och politiskt instabila länder, personer som naturligtvis har en extra brant uppförsbacke in på den svenska arbetsmarknaden.

Samtidigt som Sverige klättrar uppåt i den s.k. förädlingskedjan, med följden att jobben blir allt mer avancerade, får vi allt större grupper som inte hänger med i utvecklingen. Invandrare, tidigare långtidssjukskrivna och lågutbildade ungdomar är särskilt utsatta grupper. En utopisk tanke är att utbilda alla dessa till högproduktiv arbetskraft. En klart effektivare åtgärd vore att sänka arbetsgivaravgifter och att luckra upp den stela svenska arbetsrätten. Detta för att plana ut den allt brantare uppförsbacke som stora grupper står inför.