Vet hut!

En rättsstat byggd på demokratiska principer kan aldrig nog ta avstånd från alla former av våld. Hela samhällsmodellen, som den absoluta majoriteten ställer sig bakom och som gjort Sverige starkt, bygger på demokratiska val, meningsfrihet och respekt för de gemensamma instituten. Uppdrag Granskning (7/5) visade med all tydlighet att stora grupper nu svävar på dessa principer.

Att göra skillnad på bra respektive dåligt våld kräver övermänsklig förmåga som, vilket beteckningen antyder, ingen människa besitter. Att sätta sig doms över andra, medelst hot, förstörelse och våld må accepteras, men i sådant fall endast i en laglös anarki. Granskningen av vänsterextremismen visar på en skrämmande acceptans för detta beteende, vilken hotar att skänka legitimitet åt breda former av våldsutövningen. Inte bara de förhatliga nazisterna utan likaväl liberaler, konservativa, arbetsförmedlare och anställda på Migrationsverket utgör nämligen legitima måltavlor. Helt efter tycke och smak. Det krig man nu anser sig föra och det våld som idkas, mot klassamhälle, fascism, nazism och gud vet vad man hittar på, är lika oacceptabelt som vilket annat våld som helst.

Den som inte tar tydligt avstånd från dessa aktiviteter och grupperingar har mycket att förklara, om än inte för domstol så för oss övriga hederliga samhällsmedborgare. Oavsett samhälleligt ursprung och ”klass” så ska vänsterhuliganerna veta hut!

http://www.expressen.se/nyheter/harda-reaktioner-mot-uppdrag-granskning/

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vansterextremismen-maste-ut-i-kylan/

Rik men ändå fattig

Efter Uppdrag Gransknings skärskådning av den svenska barnfattigdomen tog det lite hus i helvete. Enligt programmets journalister finns ingen egentlig fattigdom bland svenska barn, tvärtemot vad Sveriges stora barnrättsorganisationer hävdat.

Fattigdom är ett mångfacetterat begrepp som kan definieras utifrån många utgångspunkter. Säkert är nu ändå att få eller inga svenska barn behöver svälta och att ytterst få inte har råd med glasögon till sina barn. Lika säkert är att många barn, relativt sett, inte kan leva lika utsvävande liv som många av deras klasskamrater och grannar. Relativ fattigdom innebär att den drabbade upplever sig som fattig även om den faktiskt fått det bättre.

Oavsett utgångspunkt och uppfattning i debatten är båda former av fattigdom illa nog för den drabbade. Den allra värsta formen av fattigdom torde dock inte vara den som uttrycks i ekonomiska termer utan den sociala och själsliga som många övergivna barn säkerligen upplever. Materiellt välmående barn utan omsorgsfulla föräldrar med tid engagemang för de små är förvisso rika men ändå fattiga, likafullt som deras fattiga klasskamrater med omsorgsfulla föräldrar kan vara väl så rika.

Barnfattigdomen i ny dager

När Rädda Barnen 2011 lanserade sin Black-kampanj om den tilltagande barnfattigdomen i Sverige var det politisk mumma för oppositionen. 220 000 svenska barn kunde enligt organisationen inte äta sig mätta, något som både socialdemokrater och vänsterpartister gjorde stort nummer av.

Även en annan stor barnrättsorganisation, Bris, hängde med på tåget och bedriver idag en kampanj med budskapet att svenska barn lider av samma oro och stress över att inte få mat som den som barnen i Mocambique upplever. Enligt Majblomman, en tredje stor barnrättsförkämpe, var det 2008 drygt 40 procent av de svenska barnen som trots behov inte hade råd med glasögon.

Efter en putsning av fasaden, förtjänstfullt genomförd av SVT:s Uppdrag Granskning, rasade korthuset sönder och samman. Få eller inga barn svälter i Sverige, eventuellt ett till fyra barn känner liknande oro den som barnen i Mocambique upplever och drygt 4 procent har inte råd med glasögon.

Att välrenommerade ideella organisationer som Rädda Barnen, Bris och Majblomman bedriver falsk marknadsföring är illa av fler skäl. För det första injagar det en falsk och onödig otrygghet i samhället, för det andra raserar det förtroendet för dessa samhällsnödvändiga organisationer och för det tredje så blir den till ett ruttet slagträ i den politiska debatten.

http://www.svt.se/ug/barnfattigdomen-i-sverige-kraftigt-overdriven