Håll vänstern stången

Det mesta av eftervalsdebatten har handlat om Sverigedemokraternas framfart och tänkbara förklaringar till denna. Givetvis är detta en extremt viktig analys att göra, eftersom partiets framgångar uppenbarar brister i den politik som hitintills har förts. Men det finns ytterligare, kanske än mer påtagliga och lika väsentliga, frågor att dryfta med anledning av valutgången.

Stefan Löfven har fått talmannens uppdrag att bilda regering, dock med ett ytterst klent mandat. Socialdemokraternas svaga valresultat har gett partiet en dålig förhandlingsposition. Det öppnar för vänsterns och Jonas Sjöstedts rent radikala idéer, som i ett värsta scenario kan få faktiskt inflytande över den förda politiken. Det mest påtagliga hotet gäller vänsterns styvnackade motstånd mot alla former av vinster i välfärden. Här har man dessutom vunnit visst gehör från miljöparti och socialdemokrati.

Det är fullt legitimt att ha synpunkter på dåligt skötta verksamheter, inte minst om de samtidigt delar ut skattepengar till sina ägare. Resonemangen bakom vinstmotståndet är däremot ofta helt ogrundade. Från förbudsivrare framförs synpunkter som att verksamheter ska drivas utifrån passion och en vilja att erbjuda hög kvalité, och att jakten på vinster omöjliggör en sådan verksamhet. Strikt ekonomiskt är det precis tvärtom. Enligt ekonomisk teori och realitet ger dålig service missnöjda kunder, vilket ger dåliga resultat.

S och MP:s tidigare oreserverade omfamnande av friskolereformen visar att de ändå insett vikten av konkurrens, verklig valfrihet, nya idéer och innovationer inom välfärden. Värna denna insikt och håll vänstern stången. Vinstförbud skulle reversera alla de valfrihetsreformer som vi idag tar för givna och gagnas av.

http://rasmusliberal.com/2014/09/30/hur-mycket-av-valfriheten-ryker/

 

 

 

Betala för kvalité eller acceptera billig skit

Statistik från analysföretaget Mediavision visar att drygt 25 procent av allt webbaserat tv-tittande idag sker via illegal nedladdning. Samtidigt som tittarna rör sig bort från linjär tv och över till det digitala växer alltså den svarta marknaden, och det i åtminstone samma omfattning. Konsekvenserna är lika uppenbara som fatala. Fortsätter utvecklingen lär vi så småningom få vänja av oss av med påkostade produktioner som Game of Thrones, Vikings och Sopranos.

Att producera film och tv kostar pengar. Ju ambitiösare projekt desto större budget krävs. Slutar tittarna att betala, upphör intäktsströmmarna och finansieringskanalerna stryps. Teknikutveckling är alltid av godo då den öppnar nya möjligheter för fler, ger spillovers och sparar samhället resurser. Och digitaliseringen är, dömt utifrån antalet nya tittare, uppenbarligen djupt uppskattad. Ofoget att inte betala för sitt tittande är däremot endast av ondo. Inte bara för att det handlar om ren stöld av upphovsrättsskyddat material utan lika mycket för att det utarmar innehåll och degraderar kvalitén.

Den som respekterar äganderätten och föredrar kvalité före billig skit tar därför sitt ansvar och betalar för sig.

Klyftorna som växer

Många häpnas vi över hur astronomiskt rika vissa av oss är. I dagarna lär vi få ännu ett gäng rikingar till förmögenhetsklubben, när spelutvecklingsbolaget Mojang övergår i Microsofts ägor. Bolagets storägare och spelutvecklaren Markus Persson lär kamma hem flertalet miljarder.

Kan detta vara ett problem? Persson bidrar trots allt påtagligt till att vidga de ekonomiska klyftorna. Det torde ändå vara svårt, ens för den mest envetne klasskampsförkämpen, att hävda detta. Samtidigt är det just personer som Persson som spär på gapet mellan fattig och rik. Exemplet belyser den inbyggda konflikt som ligger i begreppet. Persson har från ingenting skapat en kassako som nu står redo för slakt, ingen har dock blivit fattigare för det. Istället lär försäljningen inbringa många sköna miljarder till statskassan. Alla har således tjänat på Perssons nyvunna rikedom.

Eftersom den ekonomiska kakan växer, mest påtagligt genom innovationer likt Mojangs Mindcraft, behöver den enes död inte vara den andres bröd. Trots att klyftorna växer. Så istället för att dogmatisera kring detta ganska andefattiga begrepp bör fokus ligga på hur rikedom skapas och hur fler kan skapa sig en.

http://www.di.se/artiklar/2014/9/16/notch-gar-om-pamparna/

The show must go on

Vi lever i en föränderlig värld i vilken hjulen snurrar allt snabbare, morgondagen blir sällan gårdagen lik. De flesta av oss trivs illa i denna miljö och söker trygghet och försägbarhet. Då är det enklast att dra för gardinen, sätta på journalfilmen och drömma sig tillbaka.

Även om journalfilmen skänker tröst och trygghet för stunden är den inget att bygga framtiden utifrån. Trygghet skapar vi endast genom att erkänna, acceptera och anta de utmaningar som denna föränderliga värld ställer på oss. Jobb ger ekonomisk trygghet, social tillhörighet och en känsla av tillfredsställelse. Jobb skapas av växande företag med förutsättningar att konkurrera och vilja till att anställa. Här är skatter, avgifter, regelkrångel och lagstiftning av avgörande karaktär. Vi behöver tillförlitlig energiförsörjning, lägre trösklar in på arbetsmarknaden, flexiblare arbetsrätt, lägre ägarskatter, mindre skattekilar inom fler tjänstebranscher och självklart en fungerande infrastruktur. Utbildningen, från början till slut, måste fortsatt stärkas med kompetenta och engagerade lärare samt tydligt kunskapsfokus, ordning och reda.

Årets val har vunnits av partier som gärna drar för gardinerna och vevar igång projektorn. Det låter mysigt och är trevligt för stunden, men att fly verkligheten håller inte i längden. Oavsett hur framtida regering formerar sig så måste föreställningen fortsätta, med uppdragna gardiner.

http://rasmusliberal.com/2014/09/15/sverige-sverige/
http://martinskjoldebrand.net/index.php/component/k2/item/469-desomintearmed
 

Löfvens traineejobb är ett hån

Stefan Löfvens socialdemokrater sätter jobben först. Därför ska ingen ungdom behöva gå arbetslös längre än 90 dagar. Istället ska dessa, 32 000 till antalet, erbjudas ”traineeplatser” inom vård, skola och omsorg.

För att slippa mindre smickrande beteckningar som ”plusjobb” eller ”AMS-åtgärd” ska den ettåriga tjänstgöringen kombineras med 25 procents studier. Ut ur detta ska erfarna och teoretiskt skolade ungdomar komma, redo för anställning inom kommun eller landsting. Förslaget säger mycket om den socialdemokratiska synen på välfärdssektorn. Att 25 procents studier under ett års tid skulle ge den skolning som krävs inom skolan, vården och omsorgen är ett rent hån mot branschernas personal. En anställning kräver idag normalt en flerårig högskoleutbildning, anställningsbarheten efter Löfvens traineeår torde därför vara ytterst begränsad. Lägg därtill omöjligheten i att hosta fram handledare till 32 000 vilsna trainees, branscherna lider redan idag av personalbrist. Men allra värst drabbade av förslaget blir antagligen vi medborgare, som inte får den expertis vi betalar så mycket skatt för.

Löfvens trainejobb är ett hån på flera sätt, inte minst mot den högkompetenta och välutbildade personal som nu befolkar välfärden.

http://martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/463-att-ge-med-den-ena-handen

Lägre skatt, fler i arbete och ökade intäkter

När socialdemokrater, vänster- och miljöpartister upprepar sitt mantra om hur det lånas för att sänka skatter bör vissa väsentligheter hållas i åtanke. För det första, skatteintäkterna har ökat sedan Alliansens tillträde. Trots att skattetrycket, mätt som andel av BNP, minskat från 49 till 44 procent så har de årliga skatteintäkterna ökat med närmare 200 miljarder (sedan 2004).  Samtidigt har statsskulden minskat med drygt 7 procent mellan 2006 och 2013. Magdalena Andersson lyfter gärna fram hur många miljoner som regeringen lånar varje dag för att finansiera sina skattesänkningar. Effektiv retorik, men definitivt mot bättre vetande.

Sänkta skattesatser syftar till att förbättra ekonomins funktionssätt och skapa en högre tillväxt. Därför sänker nu många länder i vår krisande omvärld sina skatter just för att effektivisera sina ekonomier. En högre tillväxt betyder oftast ökade skatteintäkter. På motsvarande sätt kan man säga att en högre skattesats inte nödvändigtvis innebär ökade skatteintäkter om det medför att skattebasen eroderar. Exempelvis höjs skatter med syfte att minska skattebasen, såsom för tobak, alkohol och koldioxidutsläpp. Exempel på hur skattesänkningar ger ökad effektivitet och större skatteunderlag är bland annat de jobbskatteavdrag som genomförts samt de avdrag som medges för Rut-tjänster. Jobbskatteavdragen beräknas av bland andra Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finanspolitiska Rådet ha ökat den varaktiga sysselsättningen med 120 000 personer. Rut-avdraget har gett drygt 11 000 nya heltidstjänster. Genom att stimulera till arbete ökas arbetsutbudet samtidigt som lägre skatterelaterade kostnader för att köpa tjänster ökar efterfrågan. Kort sagt, fler kommer i arbete och fler betalar skatt.

S, V och Mp går alla till val på mer eller mindre höjda skatter. Skatterna ska betala för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och andra offentliga åtaganden. Kostnaden för detta kommer bli dubbel, dels ett kraftigt skattebortfall och dels helt nya utgiftsposter.

http://rasmusliberal.com/2014/09/02/halen-i-magdalena-anderssons-resonemang/

Därför behövs även det privata

Bemanningen inom äldreomsorgen lyfts gärna fram som det främsta kvalitetsmåttet. Ju fler kockar, desto bättre soppa. Som en konsekvens har därför Socialdemokraterna bland annat proklamerat att friskoleföretag måste ha exakt samma bemanning som de kommunala skolorna i kommunen, oaktat kvalitet och resultat.

Bemanning och lärartäthet säger ytterst lite om vad verksamheten faktiskt levererar. I ett pågående projekt i Östersunds kommun har man under ett års tid jämfört kvalitet och ekonomi mellan kommunens och privata Vardagas (fd. Carema, uhu!) äldreboenden i Torvalla. Vårdtyngden har varit exakt densamma, precis som antalet boende. Utvärderingen visar att Vardaga sköter sin uppgift bättre, både beträffande ekonomi och kvalitet. Trots 15 procents lägre bemanning och 15 – 20 procents lägre kostnader är nöjdheten bland boende och anställda lika hög på båda boendena. Projektledaren konstaterar att Vardaga ”definitivt har bättre lösningar på att planera, schemalägga och bemanna verksamheten”. Det privata boendet sparar således kommunen 15 – 20 procent samtidigt som en lika god omsorg erbjuds.

Östersundsprojektet sätter fingret på varför det privata behövs i välfärden. De vet helt enkelt hur en effektiv verksamhet bedrivs. Så låt dem få fortsätta med det, men ställ samtidigt höga och framförallt riktiga krav.

http://www.svd.se/nyheter/valet2014/vinsten-uteblev-men-privat-aldreboende-battre-i-unik-studie_3880342.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140905

http://martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/460-aldreomsorgen-inte-en-excersis-i-siffror

http://rasmusliberal.com/2014/09/07/kommunalt-eller-privat-inte-spelar-det-nagon-roll/

Ett manifest att lita på

Med två veckor kvar till valdagen har ett av regeringsalternativen klargjort sin politik för de kommande fyra åren. Allianspartiernas gemensamma valmanifest stakar ut den väg som de fyra partierna vill gå under kommande mandatperiod. 300 000 nya jobb ska bli ytterligare 350 000, inte genom det offentligas försorg utan via fler företag som vågar anställa, till rimliga kostnader.

Ökade skatteinbetalningar ger förutsättningar för investeringar, i en ny stambana för höghastighetståg, utbyggd kollektivtrafik, ytterligare resurser till vård, skola, omsorg, ett stärkt försvar och en fortsatt human flyktingpolitik. Trovärdigheten i alliansmanifestet manifesteras av de åtta år som gått. Inget västland har så väl som Sverige tagit sig igenom krisen. Inget annat av våra grannländer har samtidigt kunnat sänka vanliga löntagares skatter som det satsat miljarder mer på sin välfärd. Inget annat land har kunnat föra en så human flyktingpolitik som Sverige, och ändå hålla finanserna.

Alliansens gemensamma manifest går att lita på, och med en allt vilsnare opposition synes det för övrigt bli det enda gemensamma manifestet.

http://www.alliansen.se/wp-content/uploads/2014/09/Vi-bygger-Sverige-Alliansens-valmanifest-2014-2018.pdf

http://rasmusliberal.com/2014/09/01/alternativen-blir-tydligare-eller-inte/