Osakliga löneskillnader inte så osakliga

Kvinnors löner motsvarar 86,1 procent av männens, dvs. svenska män tjänar i snitt 13,9 procent mer än svenska kvinnor. Detta framgår av Medlingsinstitutets årliga lönekartläggning. Orättvist och osmakligt kan tyckas vid en första anblick, vid en andra och tredje framstår lönegapet dock både mindre orättvist och osmakligt.

Rensat för yrke, sektor och utbildningsnivå krymper glappet till 6,1 procent. Den största skillnaden förklaras således av att män väljer välavlönade yrken inom det privata medan kvinnor till övervägande del återfinns inom offentlig vård, skola och omsorg. De kvarvarande 6,1 procenten betecknas som oförklarade men, förklarar Claes Ståth vid Medlingsinstitutet, siffrorna säger inget om huruvida skillnaderna är osakliga eller diskriminerande. Sannolikare är istället att även de kvarvarande 6,1 procenten har naturliga förklaringar. Inom landstinget t.ex., där skillnaderna är som störst, förklaras skillnaderna nästan uteslutande av att männen är läkare medan kvinnorna är undersköterskor. Av Medlingsinstitutets statistik går även att utläsa att kvinnor i högre grad är överutbildade vid första anställningen.

En djupdykning i statistiken ger alltså vid handen att det kanske knappt existerar någon ”osaklig” löneskillnad. Statistiken talar istället för att fler kvinnor, såsom sina manliga konkurrenter, måste morska upp sig och ta för sig mer på arbetsmarknaden. Slutligen visar statistiken även på vikten av fortsatta valfrihetsreformer inom vård, skola och omsorg. Endast genom ökad konkurrens om arbetstagarna och mellan utförarna kan de kvinnodominerade sektorerna lyftas ur låglöneträsket.

 

http://www.mi.se/rapporter/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/

Företagande är inget för svenskar

I den nyss publicerade s.k. GEM-rapporten har världens företagande kartlagts. Rapporten är sällan någon munter läsning för oss svenskar och tyvärr utgör årets upplaga inte något undantag. Andelen svenskar som idag driver eller avser att starta företag ligger i botten bland de 69 länder som ingår i mätningen. Läsningen blir inte ett dugg roligare av att svenska företagares ambitioner att växa och nyanställa är extremt låga i jämförelsen.

Professor Pontus Brunerhjelm, ansvarig för de svenska siffrorna i studien, lyfter fram ett antal förklaringar till de dåliga resultaten. Stelbenta regelverk och ofördelaktig beskattning på ägande och risktagande nämns som två förklaringar. Ytterligare två förklaringar är det historiska arvet av en stor andel storföretag och en väl tilltagen offentlig sektor, vilka båda hämmat viljan att starta och driva företag i Sverige.

Sverige har med andra ord en hel del kvar att göra innan politikernas storvulna prat om ökat entreprenörskap och ett företagarland i världsklass kan bli verklighet. Men då handlar det inte om återregleringar, vinstförbud, tuffare marginalbeskattning och en än mer reglerad arbetsmarknad, utan om dess raka motsatser. Därför finns i praktiken bara ett alternativ vid nästa års val.

http://www.gemconsortium.org/docs/2390/gem-sweden-2012-report-swedish

Sänkt skatt är den bästa pensionsförsäkringen

Svensken måste jobba allt längre, helst till 75 års ålder enligt statsministern. Uppmaningen och förhoppningen är förståelig mot bakgrund av det allt prekärare demografiska läget. Reinfeldts förhoppning går dock på tvärs med medborgarnas önskemål, som enligt SEB:s välfärdsbarometer 2013 knappt ens önskar arbete fram till dagens 65 år.

Även om en tvingande höjning av pensionsåldern lär bli nödvändig så kommer en sådan knappast att räcka, särskilt som ett stort antal går i ålderspension från en sjukskrivning och inte från arbete. Det kommer istället krävas fler insatser för att dagens, och inte minst morgondagens, pensionärer ska få en trivsam ålderdom.

En viktig, för att inte säga den allra viktigaste, av dessa insatser torde vara den att ge var och en egna möjligheter till att spara och arbeta ihop en ekonomisk buffert. Detta skulle avlasta samhället från en stor börda och framförallt öka individens frihet och trygghet i förhållande till staten. Därför är sänkta skatter på sparande och arbete den allra bästa pensionsförsäkringen.

http://www.sebgroup.com/sv/Press/Nyheter/2013/Valfardsbarometern-Pensionsplaner-ur-takt-med-tiden/

Inte så illa som det låter

Världsekonomin går på knäna, Europa haltar och Eurozonen ligger på akuten. Så ser det världsekonomiska läget ut enligt OECD:s senaste ekonomiska utblick. 2014 ser enligt organisationen inte ut att innebära någon nämnvärd bättring. Eurozonen krymper under 2013 med 0,6 procent och växer med beskedliga 1,1 procent under 2014.

I denna dystra värld sticker två nordiska länder ut. Sverige och Norge är de två länder som klarat finanskrisen bäst. Analyshuset Capital Economics konstaterar att Sveriges ekonomi vuxit med 5,5 procent sedan finanskrisens utbrott 2008. Förklaringen är enligt analyshuset det kraftiga lyftet av den disponibla inkomsten hos svenska hushåll. Detta med följd att konsumtionen kunnat hållas hög. Goda statsfinanser borgar dessutom för en god utveckling även framöver. Samtidigt slår Konjunkturinstitutet i sin majbarometer fast att rekordmånga, tre av fyra hushåll, sparar något eller mycket vid slutet av månaden.

Omgivet av akutpatienter är den svenska ekonomin något av ett under av välgång. Så hur högt det politiska tonläget än må vara så är detta faktum, det är inte så illa som det låter.