Inga hönor att vara stolt över

Nyligen trillade de sista bokslutsrapporterna in för räkenskapsåret 2009. Bland rapportörerna fanns såväl fåglar som fiskar där vissa som vanligt gladde ägarna med miljardvinster medan andra tvingades gå med mössan för kassapåfyllning. Bland dem med allra flest intressen i rapportfloran fanns storkapitalisten Staten med bland andra Svenska Spel, SBAB, SAS och Vattenfall i sin sprängfyllda portfölj. Även denna skara bjöd ömsom vin ömsom vatten. Kassakossorna Svenska Spel, SBAB och Vattenfall bjöd som vanligt på guldregn medan SAS, vilket vi också börjat vänja oss vid, åter tvingades till nödlandning.

Hur det än må vara med siffrorna på resultaträkningens sista rad så finns ingen anledning till uppriktig glädje. Vattenfall har med statens goda minne monopoliserat den avreglerade energimarknaden och nyttjar nu sitt övertag till tveksamma kol- och gassatsningar i mångmiljardklassen. Inte mycket till greentech där inte. Svenska Spel tar å ena sidan sitt ansvar för att motverka spelmissbruk med sina knappt synbara ”spela lagom” etiketter. Å andra sidan exploaterar och vidgar de spelmarknaden i aldrig tidigare skådat slag. Det finns snart sagt inte ett spel eller forum där Svenska Spel inte agerar och ”tar sitt ansvar”. Bolånejätten SBAB etablerades en gång för att bryta upp den av bankgiganterna nära nog monopoliserade bolånemarknaden. I dagens bolånebubbelsverige står de för den allra aggressivaste utlåningen och är en högst bidragande orsak till bolånemarknadens opålitlighet.

Måhända värper dessa hönor många högkaratiga guldägg i statens rede, men för den rakryggade består de av inget annat än kattguld. Vill regeringen kunna bära huvudet högt bland sina medborgare så måste den nacka dessa hönor omedelbums.

Framsidan av den nya sjukförsäkringen

Nog har regeringen tvingats schavottera i sjukförsäkringsdebatten alltid. De nya tidsgränser som introducerats för utvärdering och uppföljning av de sjukskrivna har beskrivits som stupstockar med katastrofala följder för de drabbade. Det sista som kan påstås är att debatten skulle varit nyanserad. Minimalt utrymme har ägnats åt reformens syfte och tänkta framsidor. Nu verkar dock detta vara överflödigt eftersom resultaten redan börjat återverka.

I Ekonomistyrningsverkets (ESV) senaste budgetprognos spås överskott i statens finanser redan nästa år och budgetunderskottet tros lägga sig runt 1 procent av BNP. Smått fantastiska siffror med tanke på rådande världsekonomiska läge och den ihopsäckade exportmarknaden. Det huvudsakliga skäl som ESV pekar på är det kraftiga inflödet på arbetsmarknaden i kombination med färre i så kallat ”utanförskap”. 2014 spås antalet förtidspensionerade, sjukskrivna, arbetslösa och övriga som försörjs av andra offentliga kassor vara nere på samma nivå som 1990. Härtill kommer siffror från Svenskt Näringsliv som visar att sjukfrånvaron bland arbetare och tjänstemän aldrig varit så låg som nu.

Alltfler kan idag försörja sig på eget arbete och slipper det osäkra beroendet av statens allmosor. Samtidigt tilltar antalet skattebetalare med ökade skatteintäkter som följd. Som konsekvens växer den offentliga kakan vilket redan i och med vårbudgeten kommer att ge mer till pensionärer, ensamstående föräldrar och andra trängda grupper.

Fri etableringsrätt kan innebära minskad sjukfrånvaro

I Sverige är ännu vård- och omsorgssektorn strängt förknippad med offentliga arbetsgivare. Inom sjukvården har de flesta landstinget som arbetsgivare medan de inom omsorgen allt som oftast ser sig avlönade av sin kommun. Utmärkande för dessa arbetsplatser är också dess oproportionerligt höga sjukfrånvaro. Visst är många av jobben förknippade med tunga lyft och hård fysisk belastning men detta är knappast hela förklaringen. I de flesta kvalitets- och nöjdhetsjämförelser mellan arbetsplatser rankas möjligheten till inflytande och grad av självständighet högt som faktor för trivsel på jobbet.

I ett omskrivet projekt i Piteå kommun lät man temporärt öka städarnas inflytande över det egna arbetet. Efter ett och ett halvt år hade sjukfrånvaron minskat till hälften. Som huvudskäl till den minskade frånvaron uppgavs större arbetsglädje till följd av det ökade inflytandet.

Sedan Alliansen tillträdde har den tidigare stängda offentligdrivna vård- och omsorgssektorn öppnats för nya etableringar och avknoppningar. Följden har blivit att fler och mindre enheter tillkommit som potentiella arbetsgivare. Enheter allt som oftast drivna av kvinnor. Möjligheten att på dessa mindre arbetsplatser själv delta i och påverka styrningen är av helt annat slag än hos ett landsting eller kommun. Detta till gagn inte enbart för de anställda utan också för oss brukare som nu kan gå till sjuksyster istället för till en sjuk syster.