Glädjande kvartalsrapporter

Det går bra nu. Trots allt.

Den som följt börsskärmarna under första halvåret har följt med både till himlen och helvetet. Från ett dramatiskt ras på 30 procent till nuvarande fullt återhämtade nivåer. Att börskurserna redan återhämtat sig kan förefalla märkligt då pandemin ännu är ett faktum, men har å andra sidan sina naturliga förklaringar.

Dessa sköna juliveckor är lika förenade med semester, bullrande fläktar och klibbande lakan som en hektisk rapportsäsong. Just i år är andra kvartalets rapporter dessutom extra intressanta eftersom kvartalet omfattar den värsta coronatiden. Utfallet hittills är imponerande. Dagens Industris genomgång av 99 rapporterande börsbolag visar att medianförsäljningen endast minskat med 4 procent och medianresultatet med 10 procent. Bland bolagen finns givetvis förlorare, som fordonsrelaterat och hotell, men även vinnare som bygghandel, nätrelaterat och sjukvård. Hela Sveriges bygghandlare Byggmax ökade till exempel sin vinst med hela 182 procent jämfört med förra årets andrakvartal.

Med tanke på den kris vi genomlevt och genomlider är dessa resultat smått otroliga, samt något vi alla bör glädjas över. Att våra företag hanterat krisen så här pass väl kommer oss nämligen alla till godo, inte bara för att börskurser stiger och pensionskapitalet växer till utan än mer för att de betalar de flestas av våra löner. Glädjande kvartalsrapporter således, både för aktieägare och för Sveriges löntagare.

EU är det bästa vi har

Bespottad

EU är en uppskattad spottkopp. Allmän, anonym och försvarslös. Förutom upphävda passkontroller och spritkvoter är det mest skit därifrån, hörs det. Motsägelsefullt nog är svensken ändå övervägande EU-vän. I maj uppgav sig 57 procent i huvudsak vara för ett medlemskap och endast drygt 17 procent däremot.

Faktum är att den västerländska liberala, demokratiska och frihandelsvänliga modellen inte varit så här trängd på länge. Från öst tränger sig Putin och Xi Jinping allt oblygare på med sina despotiska strävanden alltmedan Trump från väst inte bara drar sig tillbaka utan också slår tillbaka. Utvecklingen visar med ryslig tydlighet att demokrati, mänskliga rättigheter och frihandel inte är något beständigt. Det är värden vi måste slåss för. Jämt. EU är en bräcklig organism, med 27 mer eller mindre disparata beståndsdelar och därpå följande brister. Som helhet är vi dock relativt ense, och endast som helhet är vi starka. Inga skulle bli gladare om EU föll samman än trion Putin, Jinping och Trump, ty ensamma äro vi alla enkla byten.

Vän av öppenhet, demokrati, frihandel och mänskliga rättigheter inser vikten av ett sammanhållet EU. För brister och skönhetsfläckar till trots så är EU ändå det bästa vi har. Skönt då att de allra flesta än så länge också håller med om det.

HD-avgörande i skolans tjänst

Skänker hopp

Läraryrket är ett av Sveriges viktigaste där en god arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna utöva det väl. Ordning, reda, lugn och ro borde vara självklarheter i Sveriges skolor. Så är dock tyvärr inte fallet sedan lärarens auktoritet successivt urholkats till förfång för både elev och lärare.

Ett antal domstolsavgöranden har lagt sten på bördan genom att inskränka skolans möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö. Ett antal avgöranden har slagit fast att lärarens befogenheter att hålla ordning är begränsad medan elevens rätt är vittgående. Ett HD-fall från 2016 gav exempelvis eleven rätt att spotta på läraren som sedermera bötfälldes efter att reflexmässigt ha örfilat eleven. Lärare vittnar överlag om en försiktighet och rent av rädsla för att ingripa, då detta kan ge både ekonomiska och arbetsrättsliga följder. Mot denna bakgrund kom en nyligen avkunnad HD-dom lämpligt. Frågan var om en lärares grepp om elevens nacke i en tillspetsad situation utgjorde kränkande behandling och, i sådant fall, om den kunde anses försvarbar givet situationen. En oenig domstol ansåg ingripandet försvarbart.

Högsta Domstolens avgöranden är prejudicerande och domen är därför vägledande för liknande situationer. En from förhoppning är därför att den kan ge skolan förutsättningar att uppfylla sin lagrättsliga tillsynsplikt liksom återge läraren sin auktoritet och skolan en vettig arbetsro.