Straffbeskattning på utbildning står Sverige dyrt

Knappt mödan värt

Den 21 september ska regeringens budget för 2021 ligga på bordet. Det kommer bli en coronafärgad lunta från finansminister Andersson, så mycket vet vi. I övrigt är det mesta höljt i dunkel, särskilt som vare sig regeringspartierna sinsemellan och än mindre de liberala samarbetspartierna tycks det minsta jämkade.

Missa aldrig möjligheten att ta tillvara en god kris har någon klokt sagt. Krisen är över oss och det finns mycket Sverige har att ta tag i. Med corona har en redan accelererad strukturomvandling lagt i en ytterligare växel. Digitaliseringen har på ett par månader tagit ett par sjumilakliv och sannolikt förändrat både beteenden och affärsmodeller permanent. Tidigare kravprofiler kommer vara lika förlegade som det analoga TV-nätet när krisen blåst över. Och detta måste Sverige nu rusta för. Utbildning och vidareutbildning måste då uppmuntras betydligt bättre än idag. Att skaffa sig en högre utbildning är bästa försvaret men ger idag i genomsnitt endast 22 procent mer efter skatt än en gymnasieexamen. I EU är motsvarande snitt 52 procent och i OECD 57 procent. Högre utbildning är således en rätt dålig investering i Sverige, i vart fall jämfört med i våra konkurrentländer.

Regeringens liberala samarbetspartier har adresserat denna Sveriges kanske viktigaste framtidsfråga och föreslår sänkt straffbeskattning av utbildning. För landets bästa kan vi bara hoppas att även regeringen förmår att göra detsamma. Den 21 september har vi svaret.