Den kinesiska läxan

Det finns de som lär sin läxa ur Maos röda,
regeringen har en annan kinesisk läxa att lära.

Få med minsta intresse för pengar har väl missat världsbörsernas genomklappning de senaste dagarna. De flesta har säkert också snappat upp att det är Kina som är smittohärden. Inom loppet av fyra dagar har Shanghaibörsen handelsstoppats två gånger, sedan börsen rasat 7 procent under en dag. Oron bland handlarna är monumental och är dessutom en upprepning av sommarens nära döden upplevelse på börsgolven.

Det kinesiska börshaveriet är en stilstudie i vilka konsekvenser politisk osäkerhet och oförutsägbarhet kan få. Grunderna för dagens elände lades i slutet av 2014 då den kinesiska regimen uppmanade befolkningen att handla kinesiska aktier. Följden blev en fullständig rusning med en explosionsartad utveckling som följd, 150 procent upp på ett halvår. Bubblan sprack och världens börser skakade. Sedan följde ett pärlband av politiska ingrepp, från statliga stödköp och blankningsförbud till förbud mot insiders att sälja, allt för att förhindra fortsatt fall. Regimens interventioner visste inga gränser och investerarna flydde den politiskt instabila marknaden. Följderna ser vi idag.

Den kinesiska läxan vi i Sverige har att lära är att politisk instabilitet och oförutsägbarhet kan vara ödesdiger för marknaders funktionssätt. Oklarheter kring vinstmöjligheter i välfärden, kärnkraften, försämringar av rut och rot och höjda arbetsgivaravgifter för unga avslöjar regeringen. De har inte gjort den kinesiska läxan.

Snålheten bedrar regeringen

Glöm inte rotavdragets förtjänster,
det har regeringen gjort.

Från och med årsskiftet lär du endast få dra av 30 procent av arbetskostnaden för så kallade rottjänster. Det innebär en kraftig försämring mot nu gällande 50 procent i avdrag. Det enda hinder som skulle kunna resas på vägen är att Decemberöverenskommelsen bryts och oppositionen röstar ner den rödgröna budgeten, vilket givetvis inte kommer ske.

Än sen kanske du tänker, folk får väl åter börja betala för sig och dessutom får de ju fortfarande skatteavdrag. Med ett sådant förenklat resonemang missar man dock de viktigaste aspekterna. Branschorganisationen Företagarna beräknar att drygt 21 000 vita heltidsjobb skapats med rotavdraget. Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket varnar för ökat svartarbete och Arbetsförmedlingen spår lägre sysselsättning, särskilt i landsdelar med ett redan kärvt sysselsättningsläge. Beräkningar från Sverige Byggindustrier uppskattar att upp till 8 300 jobb kommer gå förlorade.

I regeringens kalkyl räknar man hem ytterligare 3,2 miljarder i intäkter, en spottstyver i budgetsammanhang. Med ökad arbetslöshet och färre vita jobb kommer kalkylen dessutom kraftigt försämras och sannolikt hamna på minus. Snålheten bedrar regeringen, snuvar tusentals på deras jobb och åter tusentals på de sociala förmåner som följer av ett vitt jobb.

Ensamt på toppen

Längtar Löfven efter sällskap
där uppe på toppen.

Det drar rejält där uppe på toppen för regeringen. Kritiken och skepsisen gentemot de rödgröna jobbförslagen och jobbrelaterade ambitionerna har varit massiv, och det långt ifrån enbart en störig opposition.

Stefan Löfven var tydlig när han proklamerade sitt stolta jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. De åtgärder han sedan presenterat för att nå dit har dock knappast imponerat. Finanspolitiska rådet spår exempelvis att enbart den höjda a-kassan och de höjda arbetsgivaravgifterna för unga kommer minska sysselsättningen med 30 000. Samtidigt varnar Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten för att svartjobben åter kommer öka, på bekostnad av de vita, när regeringen försämrar rut- och rotavdragen. Nämnda återställare är tyvärr bara några av åtskilliga exempel som följer den röda tråden, nämligen att beskatta det produktiva för att istället stimulera dess motsats. 

Efter den ganska massiva myndighetskritiken är det lite beklämmande att sedan höra statsministerns försvarstal; ”Alla förståsigpåare som säger fem år före att det här inte går att nå, jag tror inte på dem”. Det är då inte konstigt om det känns ensamt där uppe på toppen, när både ögon och öron stängs så fort det inte passar.

Full sysselsättning bland etniska svenskar

En alltför vanlig syn när första
svenska jobbet söks.

Fredrik Reinfeldt blev häcklad och kölhalad efter sitt famösa uttalande om etniska svenskar på arbetsmarknaden.  Reinfeldts poäng, nämligen att arbetslösheten bland inrikes födda som inte studerar och som är i arbetsför ålder är extremt låg, förfelades och tramsades därmed bort för att placeras på skräphögen bland andra uttalanden med rasistiska förtecken.

I Nordeas senaste marknadsrapport konstateras att det råder närmast full sysselsättning bland inrikes födda. Drygt 5,7 procent går arbetslösa varav endast 1,4 procent är det på lång sikt. Sysselsättningsgraden uppgår till 89,5 procent och kan enligt Nordea sannolikt inte öka mer. Banken menar därför att det enda sättet att få ned arbetslösheten är att få fler utrikes födda i arbete. Även om vi lyckats med det i väldigt hög grad sedan 2008 så är arbetslösheten ändå 16 procent i gruppen samtidigt som 5,9 procent betraktas som långtidsarbetslösa.

Reinfeldts poäng var knappast att förhäva den infödde svensken eller att underblåsa något vi och dom-tänk utan snarare att peka på en extremt segregerad arbetsmarknad och på de utmaningar som en sådan för med sig. Utmaningar som kräver nytänk och frimodiga reformer. Rut- och rotavdragen är två sådana reformer som förenklar arbetsmarknadsinträdet. Framöver behöver vi ytterligare insatser, såsom både lägre ingångslöner och en flexiblare arbetsrätt.

Skattesnurran alltmer välsmord

Skatteverket redovisade nyligen sin senaste brukarundersökning bland företagare. 79 procent uppgav sig ha förtroende för Skatteverket och 97 procent sa sig vara nöjda med det bemötande de fått av myndigheten. Siffrorna visar på en brant stigande förtroendekurva, 11 procent fler har förtroende för myndigheten idag än 2007.

Skatteverket kan sägas utgöra Välfärdssveriges nav, ansvarigt för taxering och uppbörd av de skatter som finansierar välfärden. Ett effektivt och aktat verk, i kombination med rimliga och rättvisa skatter samt upplevelse av att pengarna ger valuta, lägger grunden för god skattemoral och betalningsvilja. Verkets medborgarundersökning från 2012 visar tydligt på hur moralen bland skattebetalarna blivit allt bättre. Endast sex procent, mot 14 procent 2006, uppger sig exempelvis villiga att undanhålla skatt om de bara kunde medan allt färre köper svart och allt fler uppskattar skattesystemet.

Skatteverket gör uppenbarligen ett bra och uppskattat jobb, samtidigt som skattesänkningar på arbete, förmögenhet och servicetjänster ökat skattesystemets legitimitet. En alltmer välsmord skattesnurra innebär ökade skatteintäkter trots, eller snarare tack vare, ett lägre skattetryck.

http://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2014/2014/foretagarnasfortroendeforskatteverketokar.5.3aa8c78a1466c584587c1a8.html

http://www.expressen.se/gt/ledare/lagre-skatter-hojer-i-stallet-var-skattemoral/

Det går bra, än så länge

De senaste tillväxtsiffrorna från SCB visade på en årlig tillväxttakt om 3,1 procent för 2013. Prognosen för innevarande år ligger mellan 2,5-3 procent. Siffrorna placerar Sverige i den absoluta Europatoppen.

Trenden fortsätter mot att det är hushållen som driver ekonomin och inte som tidigare, den lynniga exportsektorn. Skiftet från en exportdriven ekonomi mot en ekonomi driven av inhemsk efterfrågan är välkommen eftersom de inhemska förhållandena faktiskt går att påverka. Skiftet förklaras till största del av de efterfrågestimulerande reformer som genomförts, inte minst rut- och rotavdrag men även den halverade restaurangmomsen och de halverade arbetsgivaravgifterna för unga. Jobbskatteavdragen har inneburit ett betydande tillskott till kassan och hushållens disponibla inkomst steg under året med 3 procent. De extra slantarna har i större utsträckning lagts på tjänster inom rut-, rot- och restaurangnäringarna. Alltfler har också fått del av skattesänkningarna då antalet sysselsatta ökade med 1 procent.

Socialdemokraterna går till val på att höja arbetsgivaravgifterna med 15 miljarder och restaurangmomsen med 5,3 miljarder. Samtidigt ska rutavdraget halveras och jobbskatteavdragen reduceras. Hur detta kommer att påverka den inhemska efterfrågan och den svenska ekonomin kan var och en räkna på.

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/hushallen-agerar-ekonomiskt-draglok_3313722.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140301

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/naringsliv-live/naringsliv-live-28-februari_3316010.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140301

Hotet mot välfärden

Den allvarligaste skada en högsta marginalskatt på 57 procent kan åstadkomma är antagligen den som inte syns utan orsakas av händelser som inte inträffar, jobb som inte söks eller som inte uppstår, studie- eller forskningskarriärer som uteblir, nyskapande idéer som inte omsätts i handling. Och skulle dessa händelser inträffa utomlands, märker vi det inte heller. Orden är Kjell Olof Feldts och fälldes i samband med dennes egen studie av värnskatten.

Kompetens och kapital rör sig idag fritt över länders gränser och tenderar att allokeras dit där villkoren är förmånligast, där kapitalet bäst kan förmeras och kompetensen komma i sin fulla blom. I Sverige har vi världens högsta marginalskatt och en kapitalskatt som är nästan dubbelt så hög som motsvarande skatt i jämförbara länder. Det är våghalsigt. Vill vi behålla och kunna locka hit fler huvudkontor, få entreprenörer och högutbildade att stanna, investerare att investera samt uppmuntra till arbete och utbildning, då måste dessa tillväxtfientliga skatter åtgärdas.

Jobbskatteavdragen har gjort arbete mer lönsamt för framförallt låg- och medelinkomsttagare, vilket gjort Sverige väl. Rut- och rotavdragen har minskat skattekilarna och fått nya branscher att blomstra. Men mer måste alltså till. För i rådande konkurrensmiljö är det inte skattesänkningar, utan frånvaron av sådana som utgör det största hotet mot välfärden.

Allfler allt hederligare

11 procent av Sveriges företagare uppger sig vara utsatta för konkurrens från företag som skattefuskar. Det är en minskning med 7 procent sedan 2007 och dessutom ett tydligt trendbrott eftersom siffran tidigare legat tämligen konstant på en högre nivå. Särskilt tydligt är trendbrottet inom branscherna tillverkning och bygg men också inom hotell och restaurang, även om den förbättringen inte är säkerställd.

Skatteverkets företagsundersökning visar på en för myndigheten och skattesystemet generellt fördelaktig utveckling mellan 2007 och 2013. Företagarnas svar ger vid handen att allt färre upplever illojal skattekonkurrens och att allt färre känner någon som smiter skatten. Undersökningen visar dessutom att företagen generellt är mer nöjda med skattesystemet. Skatteverket självt ger ett antal sannolika förklaringar till det positiva utfallet. Personalliggare, kassaregister, rut- och rotavdrag, sänkt restaurangmoms, lägre bolagsskatt, generösare 3:12-regler, avskaffad förmögenhetsskatt, jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga och äldre.

Det skulle förvåna om Skatteverkets analys och slutsatser vore felaktiga, rimligare skatte- och avgiftsnivåer höjer självklart skattemoralen. En hög skattemoral leder i sin tur till fler skattebetalare och mer till statskassan trots, eller kanske tack vare, sänkta skatter.

http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2013/2013/foretaguppleverminskadkonkurrensfranskattefuskare.5.46ae6b26141980f1e2d41cb.html

Visst gör politik skillnad

Dagens Industri uppmärksammar varje år de företag som vuxit allra snabbast de senaste tre åren. Snabbväxarna kallas gaseller och måste, förutom att fördubbla sin omsättning under mätperioden, också växa organiskt och samtidigt behålla sunda finanser för att kvala in. Tävlingen syftar till att lyfta fram goda exempel och förebilder.

Först ut av de nominerade var Borlängeföretaget Rustabo och Gävleborg läns segrare, Assistanspartner. Rustabo är det tidigare lokala takläggningsbolaget som med ett fast pris och punktlig leverans kommit att uppskattas så till den milda grad att det kunnat expandera och snart kan betecknas landsomfattande. Något det i sådana fall skulle vara först med inom branschen. Assistanspartner startades för endast fem år sedan av eldsjälarna Carina Kjällberg och Veronica Stjärnström i övertygelse om att den personliga assistansen till funktionshindrade kunde drivas så mycket bättre. Idag har företaget 100 anställda och finns på 8 orter runtom i landet.

Utan rot - avdrag hade Rustabo knappast kvalat in till årets tävling och med en stängd offentlig-monopolistisk vård- och omsorgsmarknad skulle Assistanspartner sannolikt inte ens existera. Så många som 48 gasellföretag i årets tävling finns inom vård- och omsorgsbranschen. Lindrigare skattekilar på arbetsintensiva tjänster och öppnandet av tidigare stängda marknader har gett tusentals nya jobb, ökade skatteintäkter och ökad valfrihet. Visst gör politik skillnad.

 http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.6312328-rustabo-arets-gasell-i-dalarna

 

http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.6311894-de-har-vuxit-mest-i-lanet

 

Högre moral med rut- och rotavdrag

Alltfler utnyttjar möjligheterna till skatterabatt via rut- och rotavdrag. Under första halvåret 2013 utnyttjade sammanlagt 896 000 svenskar något av avdragen, drygt 43 000 fler än motsvarande period förra året.

Avdragen innebär att en stor del av de skattemässiga marginaleffekterna raderats bort och att vanligt folk i större utsträckning anser sig ha råd att betala dessa tjänster vitt. Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket, konstaterar att det med rut och rot vuxit fram branscher som blivit både vita och kontrollerbara. Samtidigt som tidigare svartarbeten blivit vita har avdragen även inneburit ökad skattemoral bland svenskar. Av en undersökning genomförd av Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi, framgår att allt fler anser det omoraliskt att köpa tjänster svart. 2006, dvs. innan rot- och ruts införande, uppgav 17 procent att de ansåg det som omoraliskt att köpa tjänster svart. Idag anser hela 47 procent detta som något förkastligt. Enligt Nordblom ligger utvecklingen i linje med teorin om att när fler köper tjänster vitt så anser också fler det som omoraliskt att köpa tjänster svart.

Rut- och rotavdragen belyser tydligt hur upplevt rimliga skatter korrelerar med viljan att betala desamma. Mycket talar därför för att det stora svenska skattebortfallet skulle kunna minskas betydligt med ett generellt lägre skattetryck.

 

http://www.svt.se/nyheter/sverige/fler-kritiska-mot-svartjobbHH

Mindre fusk med lägre skatt

Skatteverket redovisade häromveckan resultaten av sin återkommande medborgarundersökning. Undersökning tjänar till att fånga upp trender i svenskars syn på skattesystemet, inställningen till eget och andras fusk mm. Undersökningen har nu genomförts i drygt 25 år och utfallen ger därför en god bild över korrelationen mellan förd skattepolitik och svenskens uppfattning om densamma.

Historiska resultat visar på intressanta fenomen. Bland annat framgår hur impopulärt systemet var under senare delen av 80 talet då det objektivt ansågs snårigt och då skattenivåerna var generellt höga. I och med skatteomläggning kring 1990 minskade antalet missnöjda drastiskt från 65 procent 1989 till 36 procent 1992. Nästan lika påtaglig har förändringen varit mellan 2006 och 2012 under vilken period andelen missnöjda minskat från 42 till 22 procent.

Synen på skatter och dess nivåer påverkar systemets legitimitet, hög legitimitet ökar viljan att göra rätt och minskar acceptansen gentemot fusk. Legitimt är ett system när det uppfattas som rättvist och då skattenivåerna uppfattas som rimliga. Detta konstaterande gör utfallet från årets undersökning extra intressant. Exempelvis har andelen som inte skulle undanhålla inkomster från beskattning ökat från 57 till 78 procent sedan 2006. Även i attityden gentemot svartarbete kan en tydlig förändring skönjas. Idag anser 74 procent att svartarbete inte är okej, 2006 var samma siffra 51 procent. Mest påtaglig är förskjutningen bland egna företagare. Skatteverket anger de sänkta skatterna i form av rot- och rutavdragen som troliga förklaringar.

Refererade undersökningar visar på ett klart samband mellan nivåerna på skatteuttaget och våra attityder gentemot skatter och viljan att göra rätt för sig. I ett välfärdssamhälle som det svenska är det av avgörande betydelse att åsatt skatt också betalas, annars rämnar det. I strävan efter ett legitimt skattesystem har ur denna aspekt Alliansens skattesänkningar uppenbarligen gjort väl.

http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2012/2012/alltfarretyckersvartarbetearokej.5.71004e4c133e23bf6db8000101868.html

Varför nöja sig med rut och rot?

Den illa infekterade debatten kring det s.k. rutavdraget och i viss mån rotavdraget har börjat klinga av. Att så sker överraskar föga då svensken synes uppskatta avdragen alltmer. Den senaste Sifomätningen visar att drygt 70 procent tycker avdragen ska vara kvar. Populärast är de föga överraskande bland centerväljare, intressantare är dock att även socialdemokrater nu sällar sig till den positiva skaran där drygt 65 procent uppger sig positiva.

Göran Persson tyckte inför valet 2006 att folk gott kunde städa efter sig själva vilket motiverade dennes och dennes partis avog gentemot rut. Idag vore det politiskt självmord att inta en liknande position och av de etablerade partierna är det endast Vänsterpartiet som är berett att ta detta slutliga steg.

Samtidigt som svensken helt öppet och vitt köper mer tid åt sig själva, sin familj och jobbet visar siffror från Skatteverket att tusentals nya rut- och rotföretag bildas varje år. Förklaringen till avdragens framgång är inte långsökt. Att köpa tjänster i Sverige är extremt dyrt, inte primärt på grund av höga löner utan snarare på grund av den radda skatter som belöper på tjänsten. På lönekostnaden måste arbetsgivaren ta höjd för arbets- eller egenavgifter samt bolags- alternativt inkomstskatt. Bruttobeloppet beläggs sedan som löken på laxen med 25 procent moms.

En kraftig skattelindring visade snart att dessa tidigare svårsålda tjänster var mycket efterfrågade, dock inte till vilket pris som helst. Med detta sagt förefaller det närmast korkat att stanna vid rut och rot. Åtskilliga tjänstebranscher kvarstår som skulle må utmärkt av färre och lindrigare skattekilar, detta till gagn inte bara för dem utan för hela samhället.