Tomt, ohederligt och farligt förstamajprat

Borde gått till jobbet istället 

Socialdemokraterna förnekade sig inte på arbetardagen. S-företrädarnas förstamajtal var ohederligt insinuanta och sparkade i bästa fall in ett par redan öppna dörrar.

Från talarstolen varnade Stefan Löfven oss väljare för de mörka krafter som håller på att locka över moderater och kristdemokrater till det högerextrema lägret. Något belägg lade han inte fram men syftet är nog åtminstone tvåfalt. För det första vill han givetvis framhålla sig själv som det givna värnet mot mörkrets makter och för det andra vill han vidga avståndet mellan de forna allianspartierna. Ju mer brunt han lyckas smeta på M och KD desto svårare ska det bli för L och C att åter ta upp allianstråden. Insinuationen är ohederlig eftersom den inte stämmer och farlig eftersom den ytterligare spär på misstron och polariseringen i samhället. En annan del av talet vigdes åt skattesmitarna, eller underförstått giriga borgare och högerväljare. Löfven slog fast ett par självklarheter som vikten av skattemoral och att mota det globala skattefusket. De åtgärder som föreslogs finns dock redan på plats eller väntar på att ta plats. Det globala samarbetet mot aggressiv skatteplanering har aldrig varit så intensivt som nu och omfattar bland annat de åtgärder Löfven och Magdalena Andersson nu talar sig varma för.

Tomt, ohederligt och farligt S-prat således. Fler borde gå till jobbet på arbetardagen istället för att lyssna på sådant dravel.

Allfler allt hederligare

11 procent av Sveriges företagare uppger sig vara utsatta för konkurrens från företag som skattefuskar. Det är en minskning med 7 procent sedan 2007 och dessutom ett tydligt trendbrott eftersom siffran tidigare legat tämligen konstant på en högre nivå. Särskilt tydligt är trendbrottet inom branscherna tillverkning och bygg men också inom hotell och restaurang, även om den förbättringen inte är säkerställd.

Skatteverkets företagsundersökning visar på en för myndigheten och skattesystemet generellt fördelaktig utveckling mellan 2007 och 2013. Företagarnas svar ger vid handen att allt färre upplever illojal skattekonkurrens och att allt färre känner någon som smiter skatten. Undersökningen visar dessutom att företagen generellt är mer nöjda med skattesystemet. Skatteverket självt ger ett antal sannolika förklaringar till det positiva utfallet. Personalliggare, kassaregister, rut- och rotavdrag, sänkt restaurangmoms, lägre bolagsskatt, generösare 3:12-regler, avskaffad förmögenhetsskatt, jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga och äldre.

Det skulle förvåna om Skatteverkets analys och slutsatser vore felaktiga, rimligare skatte- och avgiftsnivåer höjer självklart skattemoralen. En hög skattemoral leder i sin tur till fler skattebetalare och mer till statskassan trots, eller kanske tack vare, sänkta skatter.

http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2013/2013/foretaguppleverminskadkonkurrensfranskattefuskare.5.46ae6b26141980f1e2d41cb.html

Upp till kamp för byråkratin

Egyptierna valde i sina första fria val Muhammed Mursi till president i ett val som av de flesta bedömare ansågs fullt legitimt. Mursi störtades dock ganska omgående, inte genom nyval eller på annat sätt av folket, utan genom en välregisserad militärkupp.

Egypten är ännu ett exempel i raden av stater där folkvälde och demokratiska beslut inte respekterats och där samhällsinstitutioner saknats starka nog att försvara samhällskonstruktionen. Egypten, tillsammans med flertalet av sina afrikanska grannar och grannar i mellanöstern, saknar med sin historia av diktatur- och despotvälde ramverk för demokrati. Utan övning och utan riktiga politiker finns egentligen inte något bruk för valurnor.

I Sverige har vi byggt robusta institutioner och en väloljad byråkrati i hundratals år samtidigt som vi alla övat demokrati i fria och allmänna val sedan 1921. Vi riskerar därför knappast någon revolution eller militärkupp. Hotet mot vårt samhällsbygge utgörs istället av en tilltagande respektlöshet gentemot det allmänna och de institutioner som skapats till samhällets försvar. Bidrags- och skattefusk, våld mot ordningsmakten, vandalism och utomparlamentariska angrepp från vänster, höger- och miljöextremister demoraliserar och gnager på samhällskroppen. Måhända utgör detta inget överhängande hot men ändå ett reellt sådant som förtjänar att tas på största allvar.

 

Mindre fusk med lägre skatt

Skatteverket redovisade häromveckan resultaten av sin återkommande medborgarundersökning. Undersökning tjänar till att fånga upp trender i svenskars syn på skattesystemet, inställningen till eget och andras fusk mm. Undersökningen har nu genomförts i drygt 25 år och utfallen ger därför en god bild över korrelationen mellan förd skattepolitik och svenskens uppfattning om densamma.

Historiska resultat visar på intressanta fenomen. Bland annat framgår hur impopulärt systemet var under senare delen av 80 talet då det objektivt ansågs snårigt och då skattenivåerna var generellt höga. I och med skatteomläggning kring 1990 minskade antalet missnöjda drastiskt från 65 procent 1989 till 36 procent 1992. Nästan lika påtaglig har förändringen varit mellan 2006 och 2012 under vilken period andelen missnöjda minskat från 42 till 22 procent.

Synen på skatter och dess nivåer påverkar systemets legitimitet, hög legitimitet ökar viljan att göra rätt och minskar acceptansen gentemot fusk. Legitimt är ett system när det uppfattas som rättvist och då skattenivåerna uppfattas som rimliga. Detta konstaterande gör utfallet från årets undersökning extra intressant. Exempelvis har andelen som inte skulle undanhålla inkomster från beskattning ökat från 57 till 78 procent sedan 2006. Även i attityden gentemot svartarbete kan en tydlig förändring skönjas. Idag anser 74 procent att svartarbete inte är okej, 2006 var samma siffra 51 procent. Mest påtaglig är förskjutningen bland egna företagare. Skatteverket anger de sänkta skatterna i form av rot- och rutavdragen som troliga förklaringar.

Refererade undersökningar visar på ett klart samband mellan nivåerna på skatteuttaget och våra attityder gentemot skatter och viljan att göra rätt för sig. I ett välfärdssamhälle som det svenska är det av avgörande betydelse att åsatt skatt också betalas, annars rämnar det. I strävan efter ett legitimt skattesystem har ur denna aspekt Alliansens skattesänkningar uppenbarligen gjort väl.

http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2012/2012/alltfarretyckersvartarbetearokej.5.71004e4c133e23bf6db8000101868.html