Löntagarproletariatet

Svenska hushålls skulder uppgår idag till drygt 170 procent av deras disponibla inkomst, en siffra som dessutom ständigt stiger. Svenskar är, näst danskar, holländare, irländare och norrmän, de allra mest skuldsatta i världen. En viktig faktor är givetvis den hysteriska bostadsmarknaden där låga räntor och bostadsbrist forcerat priserna till taknockarna. Härtill finns dock ytterligare, mer strukturella förklaringar.

Svenska löntagare och sparare har i decennier brottats med världens högsta löne- och kapitalskatter. Världens högsta marginalskatter och en av världens högsta kapitalskatter har effektivt förhindrat privat kapitalbildning. Samtidigt som staten blivit allt rikare och kunnat amortera på sin skuld har svensken sjunkit allt djupare i låneträsket. En studie av Uppsalaprofessorn Daniel Waldström visar att 73 procent av Sveriges rikaste ärvt sin förmögenhet. Rika blir således de lyckosamma svenskar med rika föräldrar att ärva, de flesta övriga tvingas stövla vidare i leran.

Sveriges löne- och kapitalskatter hämmar inte bara tillväxten och löntagare från att själva göra sig en hacka, de tvingar dessutom in oss i en försåtlig skuldfälla.

Varför nöja sig med rut och rot?

Den illa infekterade debatten kring det s.k. rutavdraget och i viss mån rotavdraget har börjat klinga av. Att så sker överraskar föga då svensken synes uppskatta avdragen alltmer. Den senaste Sifomätningen visar att drygt 70 procent tycker avdragen ska vara kvar. Populärast är de föga överraskande bland centerväljare, intressantare är dock att även socialdemokrater nu sällar sig till den positiva skaran där drygt 65 procent uppger sig positiva.

Göran Persson tyckte inför valet 2006 att folk gott kunde städa efter sig själva vilket motiverade dennes och dennes partis avog gentemot rut. Idag vore det politiskt självmord att inta en liknande position och av de etablerade partierna är det endast Vänsterpartiet som är berett att ta detta slutliga steg.

Samtidigt som svensken helt öppet och vitt köper mer tid åt sig själva, sin familj och jobbet visar siffror från Skatteverket att tusentals nya rut- och rotföretag bildas varje år. Förklaringen till avdragens framgång är inte långsökt. Att köpa tjänster i Sverige är extremt dyrt, inte primärt på grund av höga löner utan snarare på grund av den radda skatter som belöper på tjänsten. På lönekostnaden måste arbetsgivaren ta höjd för arbets- eller egenavgifter samt bolags- alternativt inkomstskatt. Bruttobeloppet beläggs sedan som löken på laxen med 25 procent moms.

En kraftig skattelindring visade snart att dessa tidigare svårsålda tjänster var mycket efterfrågade, dock inte till vilket pris som helst. Med detta sagt förefaller det närmast korkat att stanna vid rut och rot. Åtskilliga tjänstebranscher kvarstår som skulle må utmärkt av färre och lindrigare skattekilar, detta till gagn inte bara för dem utan för hela samhället.