Ensamt på toppen

Längtar Löfven efter sällskap
där uppe på toppen.

Det drar rejält där uppe på toppen för regeringen. Kritiken och skepsisen gentemot de rödgröna jobbförslagen och jobbrelaterade ambitionerna har varit massiv, och det långt ifrån enbart en störig opposition.

Stefan Löfven var tydlig när han proklamerade sitt stolta jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. De åtgärder han sedan presenterat för att nå dit har dock knappast imponerat. Finanspolitiska rådet spår exempelvis att enbart den höjda a-kassan och de höjda arbetsgivaravgifterna för unga kommer minska sysselsättningen med 30 000. Samtidigt varnar Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten för att svartjobben åter kommer öka, på bekostnad av de vita, när regeringen försämrar rut- och rotavdragen. Nämnda återställare är tyvärr bara några av åtskilliga exempel som följer den röda tråden, nämligen att beskatta det produktiva för att istället stimulera dess motsats. 

Efter den ganska massiva myndighetskritiken är det lite beklämmande att sedan höra statsministerns försvarstal; ”Alla förståsigpåare som säger fem år före att det här inte går att nå, jag tror inte på dem”. Det är då inte konstigt om det känns ensamt där uppe på toppen, när både ögon och öron stängs så fort det inte passar.

Högre moral med rut- och rotavdrag

Alltfler utnyttjar möjligheterna till skatterabatt via rut- och rotavdrag. Under första halvåret 2013 utnyttjade sammanlagt 896 000 svenskar något av avdragen, drygt 43 000 fler än motsvarande period förra året.

Avdragen innebär att en stor del av de skattemässiga marginaleffekterna raderats bort och att vanligt folk i större utsträckning anser sig ha råd att betala dessa tjänster vitt. Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket, konstaterar att det med rut och rot vuxit fram branscher som blivit både vita och kontrollerbara. Samtidigt som tidigare svartarbeten blivit vita har avdragen även inneburit ökad skattemoral bland svenskar. Av en undersökning genomförd av Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi, framgår att allt fler anser det omoraliskt att köpa tjänster svart. 2006, dvs. innan rot- och ruts införande, uppgav 17 procent att de ansåg det som omoraliskt att köpa tjänster svart. Idag anser hela 47 procent detta som något förkastligt. Enligt Nordblom ligger utvecklingen i linje med teorin om att när fler köper tjänster vitt så anser också fler det som omoraliskt att köpa tjänster svart.

Rut- och rotavdragen belyser tydligt hur upplevt rimliga skatter korrelerar med viljan att betala desamma. Mycket talar därför för att det stora svenska skattebortfallet skulle kunna minskas betydligt med ett generellt lägre skattetryck.

 

http://www.svt.se/nyheter/sverige/fler-kritiska-mot-svartjobbHH