Ättestupan behövs

Socialförsäkringsreformen lär vara regeringens mest risade. Inhuman, gräslig och rent ovärdig är några omdömen. Som mest har det stormat kring den bortre tidsgränsen vid vilken arbetsförmågan prövas av Arbetsförmedlingen. I prövningen bedöms huruvida den sjukskrivne är allvarligt sjuk och ska sjukskrivas permanent eller om arbetsförmåga ännu föreligger och en ny sjukskrivningsperiod ska påbörjas. Den bortre gränsen har i populärmedia och av opposition betecknats ättestupan.

Allvarligt sjuka blir, precis som tidigare, permanent sjukskrivna med 80 procentig ersättning av tidigare inkomst upp till en taknivå. Arbetsförmögna får, i motsats till tidigare, nya möjligheter att återgå till arbete genom den s.k. rehabiliteringskedjan. I dagsläget återgår hälften till sjukskrivning efter Arbetsförmedlingens prövning, 10 procent går till arbete och 40 procent till olika stödformer inom jobb- och utvecklingsgarantin. Innan ättestupans införande gick 100 procent till sjukskrivning, mer eller mindre permanent.

Det finns i princip inga saliggörande lösningar på komplexa frågor men ättestupan behövs, inte bara för den svenska ekonomin utan framförallt för att sjuka åter ska kunna bli friska.