Skattehöjning mot bättre vetande

Höfta mellan tumme och pekfinger
håller inte.

Från årsskiftet får Sverige världens högsta marginalskatt. Det innebär att mer än 60 procent av den sist intjänade kronan går till staten. Med allmän pensionsavgift och tillsammans med det faktum att större delen av dessa högre inkomster inte berättigar till pension och sociala förmåner överstiger skatten 80 procent.

I Magdalena Anderssons budget beräknas marginalskattehöjningen inbringa 2,7 miljarder till skatskassan. Forskning, som även beaktar skatters påverkan på våra beteenden, ger dock andra resultat. Skattehöjningar ger naturligt nog mindre incitament till att ge det lilla extra. Med ännu högre skatter lär fler höginkomsttagare ta ut övertid i kompledigt istället för övertidsersättning. Kanske väljer de en längre semester istället för kontoret, båten eller varför inte stugan på landet. Detta slogs nyligen fast av Jacob Lundberg i en uppmärksammad Timbrorapport. Lennart Flood, professor emeritus i nationalekonomi, instämmer såväl i rapportens antaganden som dess slutsatser. Även Anderssons föregångare Erik Åsbrink förhåller sig skeptisk. Han vill istället slopa den statliga skatten helt för att höja kapitalskatt och moms.

Finansministern är en välutbildad nationalekonom med riklig erfarenhet från finansdepartementet och Skatteverket, hon känner mycket väl till den föreslagna skattehöjningens begränsande effekter på arbetsutbudet. Det är sorgligt att konstatera att hon nu faller till föga för vänsterns och de grönas skattehöjardrömmar och fattar så viktiga beslut mot bättre vetande.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/expert-farre-jobbar-mer-med-hogre-marginalskatt-1/

Ett skattespel för gallerian

Ta från de rika och ge till de fattiga
är ädelt men inte alltid så klokt

Professor Lennart Flood fastställde nyligen i en uppmärksammad artikel att det finns starka argument för att sänka snarare än höja nivåerna på marginalskatten. Skälet som uppges är att en ytterligare höjning skulle sänka skatteintäkterna, eftersom färre antal timmar då skulle jobbas och mindre engagemang investeras i utbildning.

Få eller inga studier finns som visar att höga marginalskatter för breda grupper av medelinkomsttagare ger mer till statskassan. Regeringens politik, att sluta räkna upp tröskeln för marginalskatt och trappa av jobbskatteavdraget, är således enbart ett skattespel för gallerian. Några får det sämre men ingen får det bättre. I värsta fall får alla det sämre eftersom det blir färre skattekronor att fördela. Att ta från de rika och ge till de sämre bemedlade låter ädelt, men de nuvarande skattereformförslagen doftar unket och borde förpassas till den kommunistiska sophögen av usel ekonomisk politik.

Rättviseaspekten väger tungt i all skattepolitisk politik. Men hur rättvist det är bestraffa utbildning, flit, risktagande och ambition kan allt diskuteras. Och vad är meningen när det bara skadar samhällsekonomin.

Folk är inte dumma

Punktskatter är utmärkt för att beivra sådana beteenden som samhället önskar mindre av. Alkohol, tobak, koldioxid, spel och dobbel är några av de fenomen som anses skadliga, därför beläggs de också med en alldeles egen, lite extra kännbar, skatt. Sedan finns det de som anser att utbildning, flit och förkovran också bör beskattas lite extra. Det är inte bara en tankevurpa utan lika mycket en ekonomisk felkalkyl.

Socialdemokraterna vill i sin skuggbudget höja den högsta marginalskatten från 57 till 61 procent på inkomster över 60 000 kr/månad. Enligt en nypublicerad forskningsrapport av bland andra Lennart Flood, professor i nationalekonomi, skulle höjningen kraftigt minska arbetsutbudet. Enligt rapporten skulle arbetstid motsvarande 2 000 heltidsjobb gå förlorad på tre till fem års sikt. Istället för de uppskattade 1,6 extramiljarderna till statskassan skulle staten inte tjäna ett öre extra på höjningen. Ätter värre blir det med Miljöpartiets och Vänsterns alternativ. De förra vill höja marginalskatten med tre procent redan vid 40 000 kr/månad. Med hänsyn till det minskade arbetsutbudet skulle skatteintäkten stanna vid 0,6 miljarder mot beräknade fyra. Vänstern, som tänker höja skatten vid blygsamma 30 000 kr/månad, kan endast räkna med 5,9 miljarder i skattetillskott, att jämföra med budgeterade 17,7 miljarder. Detta då motsvarande 34 000 heltidsjobb väntas gå förlorade.

Varför överhuvudtaget jobba över om där endast blir småslantar kvar? Varför inte ägna den tiden åt fritid, båt och trädgård? Varför ta studielån, råplugga och utsätta sig för tentaångest om det knappt nåt ger? Varför påta sig ansvar, chefs- eller ledaruppdrag om någon annan snor avkastningen? Folk är inte dumma utan fattar sina beslut utifrån sin egen livssituation och egna behov. Visst, alkohol och tobak har uppenbara baksidor, men arbete och utbildning? Rödgrönt dubbelfel.

http://www.di.se/artiklar/2014/4/17/hojda-skatter-ger-litet-klirr-i-kassan/

http://rasmusliberal.com/2014/04/06/skadliga-skattehojningar/