Låt inte trädtopparna skymma sikten

Världen krymper, eller växer beroende på hur man ser på globaliseringen. Klart står i varje fall att tullmurar, handelshinder och protektionism tillhör en svunnen tid, en tid som ingen bör önska sig åter till.

Som ensam spelare i världen utgör vår ekonomi knappt en droppe i havet. Med EU som hemmaplan växer den dock till en rejäl insjö, till och med till världens största. Genom EU:s inre marknad har regler och tidigare länderspecifika krav harmoniserats, etableringshinder rivits och multilaterala avtal kunnat slutas. Öppna gränser har möjliggjort för miljontals arbetare och åter miljontals vetgiriga studenter att vinna nya inkomster och kunskaper. Disparata men ack så högljudda röster gör idag gällande att samarbetet må hända inte bör avvecklas men i vart fall backas åtskilliga steg.

Det är lätt att missa himlen på grund av alla skymmande trädtoppar. Och visst finns gott om sådana toppar i den snåriga EU-skogen, precis som det finns mörka moln uppe på himlen. Väl på EU-valdagen i maj gäller dock för var och en att se bortom det som skymmer, för de övriga alternativen skulle tvivelsutan innebära klart större bekymmer.

http://gerdeshanna.wordpress.com/2014/05/06/darfor-ber-jag-dig-att-rosta/

http://sorliden.blogspot.se/2014/05/darfor-eu-6-nato.html
http://sorliden.blogspot.se/2014/05/darfor-eu-5-konsumenterna.html
http://sorliden.blogspot.se/2014/05/darfor-eu-4-studier.html
http://sorliden.blogspot.se/2014/04/darfor-eu-3-vardval-europa_29.html
http://sorliden.blogspot.se/2014/04/darfor-eu-2-rorligheten.html
http://sorliden.blogspot.se/2014/04/ja-till-eu.html
http://jespersvensson.blogspot.se/2014/05/eu-for-att-skydda-de-manskliga.html

http://martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/390-eu-och-pressfriheten
 

En blick in i spåkulan

Fram till 2050 kommer antalet personer i Sverige över 65 år att ha ökat med över en miljon, samtidigt som antalet i yrkesverksam ålder endast ökat med 600 000. Till detta kommer att vi lever allt längre och att våra krav på vården och omsorgen hårdnar. Ekvationen ser synnerligen tuff ut att knäcka.

En öppen marknad med konkurrerande aktörer och fria val för medborgarna hyser en enorm inneboende potential inom välfärdssektorn. Svensk välfärd kännetecknas av kompetens med högutbildad och hängiven personal, stort teknikinnehåll, forskningsanknuten verksamhet och stor efterfrågan. Sådana faktorer attraherar kapital och riskvilliga entreprenörer och häri ligger potentialen. Utan externt kapital och högre produktivitet, vilket följer av fri konkurrens, kommer vi så småningom att få vänja oss av med de förmåner och den standard som vi idag tar för givet.

Offentligt och solidariskt finansierad välfärd är och bör förbli det självklara, men det kommer inte att räcka. Därför måste ytterliga privat kapital till, och då måste valfrihetsreformen bestå liksom vinstmöjligheten och den fria konkurrensen.

Välkommen till Sverige Nalle

En av Finlands rikaste personer, Björn ”Nalle” Wahlroos, är sedan december folkbokförd i Sverige. Detta innebär att han med största sannolikhet även kommer att beskattas här. Wahlroos är, förutom snusförmögen, bland annat även indirekt storägare i Nordea.

Att Wahlroos nu valt Sverige istället för Finland beror enligt egen utsago på den förmånligare svenska beskattningen. Medan finländarna ännu betalar skatt på arv, gåvor och förmögenhet har motsvarande skatter avskaffats här i landet. Wahlroos menar på det att det är klokt av en förmögen familj som funderar kring arvsarrangemang att bosätta sig i Sverige. Förra året stod det även klart att Wahlroos minst lika besuttne kollega, Ingvar Kamprad, återbosatt sig här i riket, med största sannolikhet bland annat av liknande skatteskäl. Vi välkomnar dem båda, som goda svenska skattebetalare, konsumenter och investerare.

Attraktiva, rimliga och rättvisa skatter attraherar kapital och kompetens vilket vidgar skattebasen och ökar skatteintäkterna. Rödgrön skattepolitik utgör därför ett direkt hot mot skattebasen och, i en förlängning, den gemensamma välfärden.

http://www.di.se/artiklar/2014/4/8/bjorn-wahlroos-skriven-i-sverige/

Öppna gränser bygger Sverige starkt

Sverige öppnade 2008 upp sina gränser för utökad arbetskraftsinvandring. Reformen innebar att arbetsgivarna, och inte som tidigare facket och Arbetsförmedlingen, avgjorde vilka behov som fanns på arbetsmarknaden. Missbruk gav vissa solfläckar men reformen får på det hela taget betecknas som positiv, för svensk ekonomi och för tusentals arbetskraftsinvandrare.

From och med 1 juli i år kommer även våra utländska toppstudenter kunna söka sin framtid här i landet. Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet enats om att internationella doktorander efter fyra års forskning i landet ska erbjudas permanent uppehållstillstånd. Samtidigt ska internationella studenter få stanna sex månader efter avslutad högskoleutbildning, för att kunna söka jobb eller starta företag. Utbudet av högkvalificerad arbetskraft, särskilt inom teknik, naturvetenskap och matematik, kommer att breddas i ett slag vilket applåderas av ett ingenjörssuktande näringsliv.

Att Sverige byggts på invandring har vi hört till leda men förtjänar likväl att upprepas. Allra helst då vi nu har både politiska partier och mäktiga fackförbund som åter vill stänga gränser.

En sanning med modifikation

Att åtnjuta problemformuleringsprivilegiet kan vara avgörande på valdagen. Den part som bäst lyckas sätta agendan och formulera verklighetsberättelsen är också den som sannolikt vinner väljarnas gunst. Medias roll är i det sammanhanget extremt viktig, en vinklad och skev bild ger en lika skev verklighetsberättelse.

I ljuset av detta är Sifos nyligen publicerade analys extra intressant. I analysen har huvudnyheterna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, SR Ekot och SVT Rapport penetrerats. Genomgången av våra dominerande nyhetsförmedlare visar att de rödgröna partierna hanterats med silkesvantar medan regeringen fått löpa gatlopp. Framförallt är det Miljöpartiet som omhuldats av journalistkåren. Tyvärr är detta inget som torde förvåna. Enligt den norska mediastiftelsen Nordisk Mediedager sympatiserade drygt 70 procent av Sverige journalister med något av de rödgröna partierna 2012. Samtliga partier åtnjöt mer stöd än något av regeringspartierna. Populärast var Miljöpartiet

Välfärdssverige går på knäna, cancersjuka utförsäkras, ekonomin går åt pipan och skolan förfaller. En sanning med modifikation, gudskelov.

http://www.journalisten.se/nyheter/negativ-medierapportering-om-allianspartierna

http://www.livochratt.se/journalistkarens-politiska-slagsida-ar-ett-demokratiproblem/

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf

Kulorna rullar in

Enbart sedan 2010 har 1,7 miljarder flytet in i statskassan genom självrättade deklarationer. Tidigare gömda tillgångar i ljusskygga skatteparadis hittar i allt större utsträckning hem till Sverige igen.

I rask takt har en rad nya informationsutbytesavtal slutits med tidigare slutna jurisdiktioner. Idag kan bankkonto- och ägaruppgifter begäras genom ett tämligen enkelt förfarande. För att undgå skattetillägg och eventuell brottsanmälan väljer då alltfler självrättelse. De ökade riskerna som följer med det ökade informationsutbytet är en viktig förklaring till pengarullningen, en annan, och nog så viktig, är med säkerhet avskaffandet av arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten. Dessa skatter beräknas ha skrämt iväg 100-tals miljarder från Sverige, pengar som annars skulle ha investerats i svenska företag och svensk konsumtion.

Svenskt skatteklimat har blivit gynnsammare men avarter finns ännu kvar. Även om kulorna redan rullar in så skulle lägre kapital- och ägarskatter garanterat få kulregnet att tillta ytterligare.

http://www.di.se/artiklar/2014/3/31/allt-fler-svenskar-flyr-skatteparadis/

Ättestupan behövs

Socialförsäkringsreformen lär vara regeringens mest risade. Inhuman, gräslig och rent ovärdig är några omdömen. Som mest har det stormat kring den bortre tidsgränsen vid vilken arbetsförmågan prövas av Arbetsförmedlingen. I prövningen bedöms huruvida den sjukskrivne är allvarligt sjuk och ska sjukskrivas permanent eller om arbetsförmåga ännu föreligger och en ny sjukskrivningsperiod ska påbörjas. Den bortre gränsen har i populärmedia och av opposition betecknats ättestupan.

Allvarligt sjuka blir, precis som tidigare, permanent sjukskrivna med 80 procentig ersättning av tidigare inkomst upp till en taknivå. Arbetsförmögna får, i motsats till tidigare, nya möjligheter att återgå till arbete genom den s.k. rehabiliteringskedjan. I dagsläget återgår hälften till sjukskrivning efter Arbetsförmedlingens prövning, 10 procent går till arbete och 40 procent till olika stödformer inom jobb- och utvecklingsgarantin. Innan ättestupans införande gick 100 procent till sjukskrivning, mer eller mindre permanent.

Det finns i princip inga saliggörande lösningar på komplexa frågor men ättestupan behövs, inte bara för den svenska ekonomin utan framförallt för att sjuka åter ska kunna bli friska.