Skarpt läge

Samtidigt som Stefan Löfven öppnade famnen för Vänsterpartiet presenterade Arbetsförmedlingen de sista jobbsiffrorna innan valet. Säsongsrensat sjönk arbetslösheten från 8 till 7,7 procent mellan juni och juli. Siffran innebär att sysselsättningsgraden i åldrarna 15-74 nu är högre än i juli 2006.

Sysselsättningsgraden mäter hur stor del i ett visst åldersintervall som är i sysselsättning, inräknat sjuka, förtids- och ålderspensionerade samt studerande. En kraftig invandring, färre heltidsstuderande (numer arbetssökande) och färre sjukskrivna har inneburit att antalet personer i arbetskraften ökat med drygt 400 000 sedan 2006. Fler i arbetskraften, kombinerat med en av tidernas värsta ekonomiska kriser, innebär en stor utmaning för arbetsmarknaden.

Sverige har nu internationellt sett bland de högre sysselsättningsgraderna och enligt Arbetsförmedlingens prognoser kommer denna utveckling att fortgå. Löfvens röriga regeringsalternativ utgör dock ett påtagligt hot härvidlag. Där alternativen inte bara är röriga, som med infrastrukturen, energipolitiken och försvaret, är de direkt skadliga för ekonomi och jobbtillväxt. Nya tunga skattebördor väntar löntagare, arbetsgivare och stora delar av servicesektorn. Även transport, pendlare och industri kan vänta tuffa skattepålagor, allt medan rut lär få sig en smäll och valfriheten inom välfärden kastas ut med badvattnet.

Med tre veckor kvar till val är det skarpt läge. Alternativen är två, en väloljad allians som tagit Sverige genom tidernas ekonomiska kris eller något betydligt vagare med en direkt ekonomisk-fientlig politik.

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2014-08-08-Fortsatt-positiv-utveckling.html#.U_elcPl_u8A

Skattesnurran alltmer välsmord

Skatteverket redovisade nyligen sin senaste brukarundersökning bland företagare. 79 procent uppgav sig ha förtroende för Skatteverket och 97 procent sa sig vara nöjda med det bemötande de fått av myndigheten. Siffrorna visar på en brant stigande förtroendekurva, 11 procent fler har förtroende för myndigheten idag än 2007.

Skatteverket kan sägas utgöra Välfärdssveriges nav, ansvarigt för taxering och uppbörd av de skatter som finansierar välfärden. Ett effektivt och aktat verk, i kombination med rimliga och rättvisa skatter samt upplevelse av att pengarna ger valuta, lägger grunden för god skattemoral och betalningsvilja. Verkets medborgarundersökning från 2012 visar tydligt på hur moralen bland skattebetalarna blivit allt bättre. Endast sex procent, mot 14 procent 2006, uppger sig exempelvis villiga att undanhålla skatt om de bara kunde medan allt färre köper svart och allt fler uppskattar skattesystemet.

Skatteverket gör uppenbarligen ett bra och uppskattat jobb, samtidigt som skattesänkningar på arbete, förmögenhet och servicetjänster ökat skattesystemets legitimitet. En alltmer välsmord skattesnurra innebär ökade skatteintäkter trots, eller snarare tack vare, ett lägre skattetryck.

http://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2014/2014/foretagarnasfortroendeforskatteverketokar.5.3aa8c78a1466c584587c1a8.html

http://www.expressen.se/gt/ledare/lagre-skatter-hojer-i-stallet-var-skattemoral/

Drogpolitik - minerad mark

Så har man blivit kölhalad, idiotförklarad, smygintervjuad och inte minst fått sin liberala värdegrund ifrågasatt. Att diskutera drogpolitik eller gud bevars, inta en kritisk hållning gentemot en liberalare hållning mot cannabisbruk bland yngre, var att ge sig ut på minerad mark. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att försvar av befintlig lagstiftning och skepticism mot drogliberalism skulle röra upp sådana känslor.

Tvivelsutan har belackarna levererat många och sakliga argument. Cannabisjakten kostar miljarder, drogen har relativt begränsad skadeverkan, USA intar en allt liberalare hållning, alkohol leder till både fler dödsfall och andra därtill relaterade skador, stigmatisering leder fel, skadeverkningarna kan minskas genom ordnad försäljning via särskilda reglerade kanaler mm. Samtliga argument är relevanta, och dem beaktar jag givetvis och tar intryck av. Jag kan dock inte låta något av dem, var för sig eller tillsammans, övertyga mig om att cannabis bör saluföras som en ofarlig drog eller säljas genom konventionella kanaler, vilket var vad min och Kalles artikel egentligen handlade om.

Cannabis må vara en förhållandevis lätt drog men har ändå påvisade skadeverkningar. Cannabis innehåller cannaboiden tetrahydracannabinol (THC) vilken är den substans som framkallar ruset. THC överaktiverar delar av hjärnans system vilket ger ruseffekter och kan ge långsiktiga effekter på hjärnan vid längre och påtagligare bruk. Cannabis är förenat med flera skaderisker vilka varierar i olika grad och påverkas av ett antal faktorer som var för sig eller tillsammans måste tas med i bedömningen. Risken beror bland annat på hur stor dosen är av nämnda THC och hur ofta drogen intas. Ytterligare en aspekt är hur sårbar individen är, vilket ingen kan veta i förväg.

Ingen dör av cannabis men mångas hjärnor påverkas negativt, framförallt ungas under 25 år. Cannabisrökning försämrar de kognitiva funktionerna minne, uppmärksamhet, koncentration samt analys- och planeringsförmåga. Detta kan ta sig uttryck i minskad förmåga att genomföra komplexa tankeoperationer, sämre koncentrationsförmåga, sämre förmåga till bibehållen uppmärksamhet, minskad förmåga att bearbeta information, försämrat korttidsminne, minskad tankemässig flexibilitet, minskad förmåga att lära av erfarenhet och försämrad förmåga till långsiktig strategisk planering. Drogen är även beroendeframkallande och kan ge abstinensbesvär.

Cannabisdebatten är viktig att hålla vid liv och alla sakliga argument ska beaktas. Inga sådana argument har dock hittills övertygat mig om att vi inte bör romantisera kring bruket, relativisera kring dess konsekvenser eller legalisera ytterligare en drog i samhället. Forskning visar härtill att just tillåtande attityder gentemot droganvändning också påverkar användningen i positiv riktning. Familjen, umgängeskretsen och samhället i stort påverkar hur socialt accepterat användandet är.

Kalla mig gärna mossig och idiot, men ifrågasätt inte min socialliberala grund. Därtill saknas argument. Därmed är cannabisdebatten avslutad för min del, denna gång.

https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2452577-infor-nolltolerans-mot-drogromantik

                       

Radikalfeminism leder fel

De senaste månaderna har jämställdhetsfrågan seglat upp som ett valets huvudnummer. Det är bra. Ojämställdhet kostar, både ekonomiskt och personellt. I takt med att frågan fått allt tyngre vikt har den dessvärre också kommit att radikaliseras.

Feminismens utgångspunkt är att det finns en strukturell ordning som leder till att kvinnor missgynnas. För att bekräfta detta framförs statistik som tämligen ensidigt visar på det påstådda. Per Johansson, professor i ekonometri, ger ett antal exempel på hur denna verklighetsförmedling ger en ganska skev bild. Kvinnor lever exempelvis längre än män, de utbildar sig mer och uppvisar lägre kriminalitet. Kvinnor är vidare, enligt Socialstyrelsens inläggningsregister, mindre våldsutsatta än män. Johansson konstaterar att den stora jämställdhetsboven synes vara mäns låga uttag av föräldradagar vilket leder till lägre kvinnolön och större kvinnlig sjukfrånvaro. Johansson förespråkar därför en ytterligare pappamånad.

Radikalfeminism grupperar och kollektiviserar utifrån kön vilket ställer grupper mot varandra. Detta spär på fördomar vilket inte på något sätt gagnar jämställdhetsarbetet. En liberal politik ser individen och syftar inte till att uppnå samma utfall utan snarare till att ge alla samma förutsättningar.

 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/feminism-inte-lika-med-jamstalldhet_3810616.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140810

Fler arbetstillfällen med lägre ägarskatter

Sverige behöver fler arbetsgivare. När de tidigare stora arbetsgivarna, inom industri, verkstad och offentlig sektor, effektiviserar går åtskilliga arbetstillfällen förlorade. För att absorbera frånfallet krävs nya, snabbväxande företag som nyanställer. Tyvärr är det svenska klimatet ogynnsamt för dessa snabbväxare, där höga ägarskatter minskar incitamenten att starta eget samt begränsar möjligheterna att ackumulera startkapital och i senare fas genomföra ägarskiften.

Varje potentiell entreprenör ställs inledningsvis inför beslutet om att överhuvudtaget ta det riskfyllda steget till egenförsörjning. Beslutet påverkas av den sammanlagda effekten av bolagsskatten och skatten på kapitalinkomster. Med vissa undantag beskattas kapitalinkomsten på aktivt ägande idag med högsta marginalskatt, drygt 57 procent.

När verksamheten väl startats krävs kapital för att växa och anställa. Mindre företag och dess ägare saknar ofta kreditvärdighet hos bankerna varför egenupparbetade medel är en förutsättning. Även i detta sammanhang begränsar höga marginal- och kapitalskatter entreprenörens möjligheter, genom att försvåra eget sparande. Ytterligare en möjlighet att expandera är att släppa in nya ägare genom hel eller delvis försäljning av företaget. En sådan försäljning, av aktivt förvaltade andelar, beskattas även den med högsta marginalskatt. För att kompensera skatteavbränningen måste priset på aktierna höjas vilket påverkar potentiella köpares vilja att genomföra affären. Ägarbeskattningen inskränker således även möjligheten att genomföra ägarbyten.

Ägarskatter har mindre betydelse för företagare utan tillväxtambitioner, men desto större för dem som faktiskt har ambitionen. Sverige måste erbjuda de bästa möjligheterna för företagande och entreprenörskap. Ur detta perspektiv spelar ägarskatterna roll. För fler jobbskapande tillväxtföretag krävs ett kraftigt reformerat skattesystem som stimulerar entreprenörskap och som möjliggör eget sparande och ägarbyten.

Gynnsamma skatter lockar

Även om Sverige av idag har ett av OECD:s högsta skattetryck finns värre exempel, som Norge. Detta anser åtminstone mångmiljardären Per G Braathens som nu beslutat att flytta sin familjekoncern över gränsen.

Det imperium som Braathens nu flyttar till Sverige omsätter årligen 10 miljarder, framförallt inom resebranschen där Malmö Aviation torde vara mest bekant. De främsta orsakerna till flytten är Norges höga bolagsskatt och sällsamt ogina förmögenhetsskatt. I Norge betalar bolagen 27 procent i skatt, fem procent mer än i Sverige. Förmögenhetsskatt betalar de norrmän som har tillgångar värda 100 000 eller mer. Enligt Braathens utgör förmögenhetsskatten ett hinder för att utveckla företag, bland annat för att företagare i många fall tvingas ta kostsamma utdelningar bara för att betala skatten. Medel som annars kunnat återinvesteras för att utveckla och expandera verksamheten.

Vi välkomnar givetvis alla tänkbara skattebetalare till Sverige men vi kan inte på något sätt ta dem för givet. Särskilt inte med de rödgrönas föreslagna återställare och hotande skatteschock.

http://www.di.se/di/artiklar/2014/7/30/norsk-miljardar-flyr-till-sverige/

Förrädisk norsk välgång

Många svenska blickar kastas avundsjukt mot vår stormrika granne i nordväst. Saftiga budgetöverskott, låg arbetslöshet och drygt 5 000 miljarder i en gigantisk oljefond är i och för sig avundsvärt. Men siffrorna är förrädiska och egentligen inte alls särskilt avundsvärda.

Norsk ekonomi är av den ensidigare typen, i praktiken helt beroende av landets oljeexport. Norge må vara ett rikt land i monetära termer, men knappast vad gäller diversifiering, innovationsbenägenhet och mångfald inom ekonomin. En allt rikare stat har unnat sig rejäla excesser. En av dessa, och kanske den mest skadliga, är landets tullar mot omvärlden. Skyhöga tullar kombineras sedan med lika generösa subventioner till landets inhemska producenter. Mixen är explosiv i så måtto att konkurrenter utestängs medan inhemsk verksamhet, inte sällan såväl ineffektiv som improduktiv, hålls under armarna. Så sent som 2011 ledde tullarna och den bristfälliga inhemska produktionen till smörbrist, i ett av världens rikaste länder.

En vacker dag tar Norges olja slut och då är det tunt bakåt. Endast öppna gränser kan långsiktigt stärka ett lands ekonomi och göra den dynamisk, stängda gränser gör den däremot både stel och sårbar.

http://www.svd.se/naringsliv/norge-velar-om-statens-agande_3775748.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140729