Var femte friskola på spel

Oppositionspartierna vill i olika hög grad inskränka i friskolornas verksamhet och ägarnas dispositioner. Vänsterpartiet förfäktar fullständigt vinstförbud, Miljöpartiet svävar kring någon form av återinvesteringskrav medan Socialdemokraterna nöjer sig med en än mer svävande vinstbegränsning.

När Demoskop nyligen tillfrågade medlemmarna i Friskolornas Riksförbund hur ett vinstförbud skulle påverka dem och deras vilja till att fortsätta sin verksamhet, uppgav var femte att de skulle lägga ned. Drygt 50 000 elever skulle då tvingas flytta. Vid en mer modest vinstuttagsbegränsning skulle drygt var tionde bomma igen, vilket motsvarar platser för nära 26 000 elever. Om friskolorna inte längre fick bedrivas i aktiebolagsform, vilket kan bli en konsekvens, skulle fyra av tio kasta in och 160 000 elever påverkas. Miljöpartiets tidigare ekonomipolitiske talesperson och numera ordförande i Friskolornas Riksförbund, Mikaela Valtersson, menar att ”Det är otroligt olyckligt, eftersom det handlar om bra skolor som föräldrar och elever valt själva”. Vid Demoskops undersökning framkom vidare att ingen av de tillfrågade startade sin verksamhet för att tjäna pengar.

En av de mest grundläggande teserna i investeringslära är att risk kostar pengar och därför måste ersättas. Vinstuttagsbegränsningar och förbud omöjliggör detta. Således står till höstens val var femte friskola på spel liksom studieplatserna för mellan 26 000 och 160 000 elever.

http://www.friskola.se/pressrum/pressmeddelanden/var-femte-friskola-kan-stanga-vid-vinstforbud

Missnöje på frammarsch

Svenskens bild av samhället skapas av den mediala bevakningen av problemen. En majoritet anser idag att skolan och sjukvården är dålig. Lustigt nog är samtidigt en majoritet nöjda med den vård och skola som vi själva kommer i kontakt med.

Torbjörn Sjöström är vd för opinionsinstitutet Novus och han konstaterar frankt att vi konsekvent tycks överskatta problemen i olika samhällsfrågor. Enligt Sjöström, och utifrån Novus mätningar, upplever individen sig själv som lyckligt lottad medan de flesta andra då synes vara sämre lottade. Bilden som då målas upp är att majoriteten i Sverige fått det sämre och att tillståndet överlag är ganska eländigt. Som förklaring pekar Sjöström ut den brist på helhetsbild som finns hos väljarna. Den olyckliga konsekvensen av detta faktum är att ytterlighetspartierna, med tydliga missnöjesyttringar på agendan, vinner opinionsmässig framgång. Modesta och mer pragmatiska krafter har svårt att nu ut med sin politik i ett sådant klimat, sedan de inte anses ta väljarnas, till stor del uppenbart obefogade, missnöje på allvar.

Missnöje tar sig politiskt uttryck i enkla budskap och populism, vilket i sin tur är liktydigt med kortsiktighet och oansvar. Även om detta missnöje är på frammarsch får man ändå hoppas att den inte gör alltför stora intrång i politiken.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nagot-nytt-har-hant-i-valjaropinionen_3686294.svd?

Vörda näringsfriheten

18 juni 1864 var dagen då Sverige införde näringsfrihet. Näringsfriheten innebar frihet att etablera verksamhet, inte bara för man och kvinna utan likaväl för landsortsbo som storstadsbo. De sista skråväsendena avskaffades och handel blev allemansgods. Riksdagens näringsfrihetsreform var startskottet för Sveriges ekonomiska tillväxt och grundskottet för det välfärdssamhälle som vi tar för givet idag.

Finansminister Gripenstedts initiativ var banbrytande och tämligen unikt i världen vid denna tidpunkt. Tidigare stängda dörrar öppnades på vid gavel och näringslivet fick en rejäl skjuts framåt. Den ekonomiska tillväxtperiod som inleddes 1870, och som var den näst snabbaste i världen näst den japanska, pågick i ett drygt sekel. Den ständigt växande ekonomin möjliggjorde socialdemokratins välfärdsexpansion som sedan gick så långt att den kväste ekonomin, arbetsviljan och entreprenörslustan. Frihetsreformerna förpassades till historien och socialismens begränsningar tog vid. Sverige stagnerade och klappade slutgiltigt samman i samband med 1991-års fastighetskrasch.

Välfärden får aldrig tas för given, därför få vi aldrig glömma hur den byggs och finansieras. Låt oss därför vörda näringsfriheten och aktsamt ta avstånd från socialismens iver efter begränsningar och inskränkningar.

Tyng inte restaurangkalkylen

Unga och utrikes födda är två av de grupper som har svårast att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Detta är grupper med begränsade arbetslivserfarenheter och/eller tunna sociala nätverk att tillgå. Saknas dessutom avgångsbetyg och personen är bosatt i glesbygden tyngs kalkylen ytterligare.

Dessa grupper betecknas i ekonomiska termer som lågproduktiva, dvs. det ekonomiska värde som de bidrar med är lågt på marginalen. För att en lågproduktiv ska vara anställningsbar krävs låga kostnader för att anställa dem. Samma logik gäller för dem som tillhandahåller tjänster med lågt mervärde, såsom många kafé- och restaurangtjänster. Siffror från SCB visar att kafé, restaurang och hotell är de näringar där utrikes födda är som flitigast representerade. 58 procent av alla hotell- och restaurangföretag drivs av utlandsfödda samtidigt som andelen sysselsatta med utländska rötter uppgår till 35 procent. Branschsiffror visar härtill att de nyss nämnda näringarna just nu växer så det knakar.

Det går inte i någon kalkyl att bortse från kostnadssidan. Den som skulle hävda annorlunda har en del att förklara, precis som de som nu önskar dubblerad moms och dubblerade arbetsgivaravgifter för kafé- och restaurangägare.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-jobbmotor-riskerar-bakslag_3668610.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140618

Miljöpartiet gör mer skada än nytta

OECD presenterade häromveckan en jämförelse mellan de 34 medlemsländernas miljöpolitik och gröna framsteg. Utfallet var som väntat mycket gott för Sveriges del. Simon Upton, chef på OECD:s miljösekretariat, konstaterar att ”minskningen av växthusgastutsläppen är en av de största i världen, och andelen förnybara energikällor är extremt stor”. Vidare konstaterar Upton att ”Ni har lyckats frikoppla utsläppsminskningen från den ekonomiska tillväxten, och har visat att det går att ha båda samtidigt”.

Viss kritik framförs förvisso, bland annat gällande skyddet av den biologiska mångfalden och skyddet av de marina miljöerna, men på det stora hela ges Sveriges miljöpolitik alltså toppbetyg. I ljuset av OECD:s omdöme aktualiseras relevansen i Miljöpartiets revolutionära agenda. Miljöpartiets förslag om höjd koldioxidskatt på bensin med 70 öre/litern, höjd dieselskatt med en krona/litern, kilometerskatt på lastbilstransporter, särskild flygskatt med 100 kr inrikes och 300 kr utrikes, skatt på konstgödsel, höjd skatt på naturgrus, skatt på avfallsförbränning och skatt på avfallsdeponi, slopad skattebefrielse för miljöbilar, höjd skatt på vattenkraft och kärnkraft, avvecklad kärnkraft och någon form av avskaffad tillväxt är utmanande och närmast provocerande. Inte minst hotar de den positiva utvecklingen av kombinerad tillväxt och utsläppsminskningar som OECD beskriver. Den gröna revolutionen kan därför samtidigt bli en grön undergång.

Samtidigt som Sveriges ekonomi och ekonomiska utveckling är bland världens mest robusta är alltså även våra minskningar av växthusgaser en av de största i världen. I en sådan kontext gör Miljöpartiets krav sannolikt mer skada än nytta.

http://www.svt.se/nyheter/svensk-miljopolitik-har-brister

Peace and Love i sin fulla rätt

Det stormar kring arrangörerna till musikfestivalen Peace and Love. Orsaken är att man beslutat stryka rapparna i Kartellen från repertoaren sedan huvudsponsorn Dalarnas Tidning hotat hoppa av. Tidningen uppger sig inte stå bakom Kartellens syn på demokrati och uppfattning om allas lika värde.

En av de planerade artisterna, Stefan Sundström, menar att arrangörerna är ”fega kappvändare som backar för sponsorernas hot”. Sundström hoppar nu av festivalen tillsammans med ytterligare en rad artister. Det mesta mynnar till slut ut i en vag kritik av kapitalismens brunst där pengarna styr och kulturen får vika. Men en sponsor har sitt anseende att tänka på precis som festivalarrangörerna, liksom de senare givetvis är beroende av finansiering. Kartellens frontman, Sebbe Staxx, dömdes så sent som 2013 för olaga hot sedan han på Twitter önskat tortera Jimmie Åkesson i 3 dygn samt uttalat att han önskat livet ur ”bögen”. Ytterligare en bandmedlem sitter för tillfället inne för anstiftan till mord. Gruppen saluför sig tillsammans med maskerade vänsterextremister, inte sällan rent kriminella.

För en sansad samhällsmedborgare och festivalbesökare torde det inte förefalla underligt att folk inte önskas förknippas med sådana värderingar och sådant beteende. Även om Peace and Love fattat sitt beslut på ekonomiska grunder så är de, liksom Dalarnas Tidning, i sin fulla rätt att backa ur.        

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article19046627.ab

http://www.svd.se/kultur/stor-artistprotest-mot-peace-love_3656166.svd

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=5888713

Idel vinnare på sänkt skatt

Svenska låginkomsttagare är den låginkomsttagargrupp som i de ursprungliga EU 15-länderna fått störst inkomstökning sedan 2006. Detta framgår av statistik från EU-organet Eurostat. Statistiken visar vidare att en svensk vuxen som är fattigare än 90 procent av alla vuxna i landet har fått en inkomstökning med 14 000 kr per år, beaktat inflation.

Sett till köpkraft har Sveriges låginkomsttagare den fjärde tjockaste plånboken bland de jämförda femton länderna, två placeringar bättre än 2005. Enligt SCB har spridningen i människors inkomster efter skatt varit i princip oförändrad sedan 2005, trots att andelen pensionärer och studerande ungdomar ökat kraftigt. Stefan Fölster, professor i nationalekonomi, pekar på ett genomgående mönster där låginkomsttagare gynnats mer i länder som sänkt skattetrycket, likt Sverige, än länder som höjt eller bibehållet skattenivåerna.

Ovanstående torde mana till eftertanke. Istället för att åter vrida åt skattekranarna och begränsa sin horisont till inkomstutjämning bör fokus ligga på verkliga, jobbskapande och innovationsdrivande reformer. Sådana, till skillnad från skadligt höga skatter, gynnar nämligen hela samhället.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sveriges-fattiga-har-fatt-det-storsta-inkomstlyftet-i-eu_3646432.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140612

http://martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/410-mythbusting-101-de-fattiga-far-det-fattigare