18 juni 1864 var dagen då Sverige införde näringsfrihet.
Näringsfriheten innebar frihet att etablera verksamhet, inte bara för man och
kvinna utan likaväl för landsortsbo som storstadsbo. De sista skråväsendena
avskaffades och handel blev allemansgods. Riksdagens näringsfrihetsreform var
startskottet för Sveriges ekonomiska tillväxt och grundskottet för det
välfärdssamhälle som vi tar för givet idag.
Finansminister Gripenstedts initiativ var banbrytande och
tämligen unikt i världen vid denna tidpunkt. Tidigare stängda dörrar öppnades
på vid gavel och näringslivet fick en rejäl skjuts framåt. Den ekonomiska
tillväxtperiod som inleddes 1870, och som var den näst snabbaste i världen näst
den japanska, pågick i ett drygt sekel. Den ständigt växande ekonomin
möjliggjorde socialdemokratins välfärdsexpansion som sedan gick så långt att
den kväste ekonomin, arbetsviljan och entreprenörslustan. Frihetsreformerna
förpassades till historien och socialismens begränsningar tog vid. Sverige
stagnerade och klappade slutgiltigt samman i samband med 1991-års
fastighetskrasch.
Välfärden får aldrig tas för given, därför få vi aldrig
glömma hur den byggs och finansieras. Låt oss därför vörda näringsfriheten och aktsamt ta avstånd från socialismens iver efter begränsningar och
inskränkningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar