Dagens Nyheters granskning av välfärdsbranschen fortsätter,
häromdagen med en artikel om välfärdsaktörernas skattesituation. Tidningens
slutsats är att de största drakarnas skattevilja är låg och att de fem största
i snitt betalade magra 2 procent i skatt 2012. Frågan om skattemoral, inte
minst inom den skattefinansierade välfärdssektorn, är högst angelägen och DN:s
artikel fyller ur det perspektivet en viktig funktion. Debatten om välfärdens
framtid får dock inte stanna där.
Det svenska skattesystemet erbjuder generösa möjligheter och
incitament till skatteplanering. Höga ägarskatter kombinerat med frikostiga
ränteavdragsmöjligheter ger stora fördelar till högbelånade verksamheter. Detta
gynnar särskilt ägande via finansiella institutioner och riskkapitalbolag, oftast med
säten utanför Sverige. Företagsskatteutredningen väntas på förekommen anledning
presentera förslag på hur skattevillkoren mellan eget respektive lånat kapital
kan jämnas ut. Samtidigt pågår en utveckling mot att betrakta skattemoral som
en csr-fråga, prioriterad av såväl ägare, kunder som andra intressenter. Som en
konsekvens ser vi redan idag att även riskkapitalet uppfattat trenden där de
aggressivaste uppläggen synes tappa i attraktivitet.
Skattemoral är ovärderligt i ett välfärdssamhälle, men lika
viktigt för välfärden är hög kvalité, valfrihet och produktivitet. Därför
behövs alla typer av aktörer, givetvis helst också med hög skattemoral.
.png)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar