Miljöpartiet tuffar på som höghastighetståget. Partiets profilfrågor
vinner starkt gehör vilket knappast förvånar, genomgående sympatiska som de är.
Men sannolikt kostar de mer än de smakar.
Att under fyra år släcka ned två fullt funktionella
kärnkraftverk och fram till 2030 bomma igen allihop är äventyrligt. Motsvarande
840 terawattimmar el skulle behöva produceras på annat sätt. Kostnaden beräknas
till 200 miljarder och med de alternativ vi har idag skulle elpriset närmast
dubbleras. Kännbart inte bara i hushållens plånböcker utan framförallt för den
tunga elintensiva industrin. 35-timmars arbetsvecka beräknas enligt Riksdagens
utredningstjänst ge ett skattebortfall på upp till 155 miljarder. Partiet
kalkylerar med att minskad stress ger färre sjukskrivningar och att fler skulle
beredas plats på arbetsmarknaden. Stress beror dock sällan på för långa
arbetsdagar utan på bristande möjligheter att påverka, monotona arbetsuppgifter
och annat. I ett avancerat tjänstesamhälle är få arbetsuppgifter heller direkt
utbytbara varför kortare arbetstid sannolikt bara leder till färre antal
arbetade timmar.
Miljöpartiets ansatser är lovvärda men samtidigt godtrogna.
Sverige är ett litet land i en global kontext, det måste vi förhålla oss till. Och
i den kontexten kostar oss de grönas visioner både jobb och välfärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar