Idel vinnare på sänkt skatt

Svenska låginkomsttagare är den låginkomsttagargrupp som i de ursprungliga EU 15-länderna fått störst inkomstökning sedan 2006. Detta framgår av statistik från EU-organet Eurostat. Statistiken visar vidare att en svensk vuxen som är fattigare än 90 procent av alla vuxna i landet har fått en inkomstökning med 14 000 kr per år, beaktat inflation.

Sett till köpkraft har Sveriges låginkomsttagare den fjärde tjockaste plånboken bland de jämförda femton länderna, två placeringar bättre än 2005. Enligt SCB har spridningen i människors inkomster efter skatt varit i princip oförändrad sedan 2005, trots att andelen pensionärer och studerande ungdomar ökat kraftigt. Stefan Fölster, professor i nationalekonomi, pekar på ett genomgående mönster där låginkomsttagare gynnats mer i länder som sänkt skattetrycket, likt Sverige, än länder som höjt eller bibehållet skattenivåerna.

Ovanstående torde mana till eftertanke. Istället för att åter vrida åt skattekranarna och begränsa sin horisont till inkomstutjämning bör fokus ligga på verkliga, jobbskapande och innovationsdrivande reformer. Sådana, till skillnad från skadligt höga skatter, gynnar nämligen hela samhället.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sveriges-fattiga-har-fatt-det-storsta-inkomstlyftet-i-eu_3646432.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140612

http://martinskjoldebrand.net/index.php/home/k2-categories/item/410-mythbusting-101-de-fattiga-far-det-fattigare

Rikare trots ökade klyftor

De tilltagande inkomstklyftorna har åter blivit hett stoff på debattforum. Media ställer undersköterskan och den handelsanställda mot börs VD:n och allehanda välbetalda direktörer. Reaktionerna låter heller inte vänta på sig, vid den senaste pejlingen ansåg 80 procent i gruppen låg- och medelinkomsttagare att inkomstskillnaderna nu är för stora.

Det är antagligen få av oss som någon gång inte grymtat till framför nyheterna när det åter visat sig att någon riktig riking fått ännu mer. Konstruktivare för debatten än ett stilla grymtande framför TV:n vore dock om vi lyfte blicken och såg bortom de braskande rubrikerna, där finns nämligen rikligt med intressanta siffror att ta del av.

Dessa siffror visar förvisso att inkomstklyftorna ökat de senaste 20 åren, där den rikaste tiondelen fått en ökning med 76 procent efter skatt och justerat för inflation. Detta samtidigt som medelinkomsttagaren endast fått 30-40 procent mer och den fattigaste tiondelen ynka 7 procent. Förutom att några få av oss fått det betydligt bättre visar alltså siffrorna att vi alla fått det bättre, om än marginellt på vissa håll. Det verkliga problemet är istället att alltfler betraktar sig som fattigare. Tapio Saloni, professor i socialt arbete, förklarar detta med vår alltmer konsumtionsbaserade vardag vilken gör oss alltmer beroende av att ha vissa prylar. I en sådan konsumtionskarusell blir det allt svårare för stora grupper att hänga med.

Detta ”ha-begär” kan vi dock själva styra över vilket vi i större utsträckning också borde försöka göra. För kan vi bara tygla detta begär så kan vi trots allt glädja oss åt att vi får det allt bättre.