Osakliga löneskillnader inte så osakliga

Kvinnors löner motsvarar 86,1 procent av männens, dvs. svenska män tjänar i snitt 13,9 procent mer än svenska kvinnor. Detta framgår av Medlingsinstitutets årliga lönekartläggning. Orättvist och osmakligt kan tyckas vid en första anblick, vid en andra och tredje framstår lönegapet dock både mindre orättvist och osmakligt.

Rensat för yrke, sektor och utbildningsnivå krymper glappet till 6,1 procent. Den största skillnaden förklaras således av att män väljer välavlönade yrken inom det privata medan kvinnor till övervägande del återfinns inom offentlig vård, skola och omsorg. De kvarvarande 6,1 procenten betecknas som oförklarade men, förklarar Claes Ståth vid Medlingsinstitutet, siffrorna säger inget om huruvida skillnaderna är osakliga eller diskriminerande. Sannolikare är istället att även de kvarvarande 6,1 procenten har naturliga förklaringar. Inom landstinget t.ex., där skillnaderna är som störst, förklaras skillnaderna nästan uteslutande av att männen är läkare medan kvinnorna är undersköterskor. Av Medlingsinstitutets statistik går även att utläsa att kvinnor i högre grad är överutbildade vid första anställningen.

En djupdykning i statistiken ger alltså vid handen att det kanske knappt existerar någon ”osaklig” löneskillnad. Statistiken talar istället för att fler kvinnor, såsom sina manliga konkurrenter, måste morska upp sig och ta för sig mer på arbetsmarknaden. Slutligen visar statistiken även på vikten av fortsatta valfrihetsreformer inom vård, skola och omsorg. Endast genom ökad konkurrens om arbetstagarna och mellan utförarna kan de kvinnodominerade sektorerna lyftas ur låglöneträsket.

 

http://www.mi.se/rapporter/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/

Företagande är inget för svenskar

I den nyss publicerade s.k. GEM-rapporten har världens företagande kartlagts. Rapporten är sällan någon munter läsning för oss svenskar och tyvärr utgör årets upplaga inte något undantag. Andelen svenskar som idag driver eller avser att starta företag ligger i botten bland de 69 länder som ingår i mätningen. Läsningen blir inte ett dugg roligare av att svenska företagares ambitioner att växa och nyanställa är extremt låga i jämförelsen.

Professor Pontus Brunerhjelm, ansvarig för de svenska siffrorna i studien, lyfter fram ett antal förklaringar till de dåliga resultaten. Stelbenta regelverk och ofördelaktig beskattning på ägande och risktagande nämns som två förklaringar. Ytterligare två förklaringar är det historiska arvet av en stor andel storföretag och en väl tilltagen offentlig sektor, vilka båda hämmat viljan att starta och driva företag i Sverige.

Sverige har med andra ord en hel del kvar att göra innan politikernas storvulna prat om ökat entreprenörskap och ett företagarland i världsklass kan bli verklighet. Men då handlar det inte om återregleringar, vinstförbud, tuffare marginalbeskattning och en än mer reglerad arbetsmarknad, utan om dess raka motsatser. Därför finns i praktiken bara ett alternativ vid nästa års val.

http://www.gemconsortium.org/docs/2390/gem-sweden-2012-report-swedish

Sänkt skatt är den bästa pensionsförsäkringen

Svensken måste jobba allt längre, helst till 75 års ålder enligt statsministern. Uppmaningen och förhoppningen är förståelig mot bakgrund av det allt prekärare demografiska läget. Reinfeldts förhoppning går dock på tvärs med medborgarnas önskemål, som enligt SEB:s välfärdsbarometer 2013 knappt ens önskar arbete fram till dagens 65 år.

Även om en tvingande höjning av pensionsåldern lär bli nödvändig så kommer en sådan knappast att räcka, särskilt som ett stort antal går i ålderspension från en sjukskrivning och inte från arbete. Det kommer istället krävas fler insatser för att dagens, och inte minst morgondagens, pensionärer ska få en trivsam ålderdom.

En viktig, för att inte säga den allra viktigaste, av dessa insatser torde vara den att ge var och en egna möjligheter till att spara och arbeta ihop en ekonomisk buffert. Detta skulle avlasta samhället från en stor börda och framförallt öka individens frihet och trygghet i förhållande till staten. Därför är sänkta skatter på sparande och arbete den allra bästa pensionsförsäkringen.

http://www.sebgroup.com/sv/Press/Nyheter/2013/Valfardsbarometern-Pensionsplaner-ur-takt-med-tiden/

Inte så illa som det låter

Världsekonomin går på knäna, Europa haltar och Eurozonen ligger på akuten. Så ser det världsekonomiska läget ut enligt OECD:s senaste ekonomiska utblick. 2014 ser enligt organisationen inte ut att innebära någon nämnvärd bättring. Eurozonen krymper under 2013 med 0,6 procent och växer med beskedliga 1,1 procent under 2014.

I denna dystra värld sticker två nordiska länder ut. Sverige och Norge är de två länder som klarat finanskrisen bäst. Analyshuset Capital Economics konstaterar att Sveriges ekonomi vuxit med 5,5 procent sedan finanskrisens utbrott 2008. Förklaringen är enligt analyshuset det kraftiga lyftet av den disponibla inkomsten hos svenska hushåll. Detta med följd att konsumtionen kunnat hållas hög. Goda statsfinanser borgar dessutom för en god utveckling även framöver. Samtidigt slår Konjunkturinstitutet i sin majbarometer fast att rekordmånga, tre av fyra hushåll, sparar något eller mycket vid slutet av månaden.

Omgivet av akutpatienter är den svenska ekonomin något av ett under av välgång. Så hur högt det politiska tonläget än må vara så är detta faktum, det är inte så illa som det låter.

Går våld och förstörelse någonsin att rättfärdiga?

Det finns ett par hundra tappra brand- och polismän som dagligen i över en vecka riskerat sina liv i Stockholms förorter. I tjänst, på uppdrag av oss medborgare, tvingas de värja sig mot hotfulla angripare bestående av en våldsam mob till synes utan hämningar. Tjänstemännens uppgift är att upprätthålla lag och ordning i enlighet med det mandat som samhället har gett dem.

Nu tillåter sig ett antal ungdomar att inte bara ta lagen i egna händer utan dessutom att sätta andras liv och egendom i fara. På vilka grunder kan ett sådant agerande någonsin försvaras? På vardera våldsverkande ungdom går det åtminstone nio skötsamma som inte väljer våldet som metod. Alla dessa, vi övriga och alla tjänstgörande brand- och polismän blir lidande när ett fåtal inte ställer upp på demokratins regler.

Ett fungerande samhälle är beroende av att dess medborgare ställer sig bakom samhällets statut. Och så länge en majoritet gör det, så har övriga att rätta sig därefter. Våld och förstörelse är olagligt enligt överenskomna regler, sådant går därför aldrig att rättfärdiga.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jag-fruktade-for-mitt-liv_8209422.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20130526

http://johanpehrson.blogspot.se/2013/05/upplopp.html

Stenkastare med eget ansvar

Det är omskakande bilder som sköljt över oss från Stockholmsförorten Husby de senaste dagarna. Under ett par dagar förvandlades den lilla orten till en skådeplats för brinnande bilar, stenkastande ungdomar och demolerade butiker. Upploppen har hittills vållat fyra poliser lindrigare skador, renderat i 18 anmälningar samt enorma materiella och ekonomiska skador, för individer och för samhälle.

I efterdebatten sökes nu förklaringar och syndabockar. Medborgarorganisationen Megafonen, som bl. a arbetar för att stärka sociala verksamheter i Husby och närort, är en av de mest högljudda debattörerna. Megafonen framhärdar att ansvaret i först hand ligger hos polisen för deras ingripande och i andra hand hos samhället som inte tar ansvar för ungdomarna. Megafonen är dock inte ensam om denna uppfattning vilken snarare synes delas av en ansenlig massa människor, främst dock av sådana på den politiska vänsterhalvan.

Det inträffade är skrämmande ur många aspekter. En sådan aspekt är att förövarna av väldigt många betraktas som offer medan ordningsmakten och ett diffust ”samhälle” pekas ut som förövare. Ett sådant samhälle, där ansvaret aldrig är ditt eget och felet alltid någon annans, är i rejäl gungning.

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/polisen-i-husby-overvald-ska-anmalas_8191224.svd

Både billigare och tryggare i Nato

Svenskar synes allt mer positiva till en svensk Natoanslutning.Opinionssvängningen välkomnas
sedan ett Natomedlemsskap skulle ge oss såväl ett billigare försvar som en tryggare tillvaro.

De allt positivare tongångarna kan till stor del säkert förklaras utifrån den senaste tidens alarmerande rapporter och avslöjanden om ett enveckasförsvar som dessutom ligger och sover när ryssen hälsar på. Säkerligen har många även beaktat några av alla de rationella skäl som finns för ett medlemskap. Idag har Sverige, sett till befolkningsmängd, världens största vapenindustri vilken vi tvingats bygga upp under den långa neutralitetsperioden. Ett försvarssamarbete innebär att samarbetsländerna delar på ansvar och kostnader. I Europa har därför försvarskostnaderna sjunkit drastiskt vilket till stor del förklaras av Natosamarbetets inbyggda struktur av delat ansvar. Ett medlemskap skulle alltså innebära att även Sverige skulle kunna minska sina försvarsutgifter och samtidigt montera ned delar av sin överdimensionerade försvarsindustri.

Det finns goda grunder för såväl pacifister som försvarsivrare att samlas kring ett svenskt Natomedlemsskap, det skulle nämligen både göra oss tryggare och bli billigare.

 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nato-ger-en-chans-att-krympa-eget-forsvar_8183534.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20130519