Vart tar vårdpengen egentligen vägen?

En enad vänsterfront säger sig prioritera vård och omsorg före gigantiska skattesänkningar. Sedan Alliansen tog över ska dessutom miljarder av skattekronor ha delats ut till välfärdens nya herrar, ofta tronandes i något exotiskt skatteparadis. Inte nog med detta. Med privata aktörer ska också de privata försäkringarna ha gjort entré där en välfylld plånbok med ens kan placera den rike i gräddfilen. Vänstern vill därför begränsa eller allrahelst förbjuda denna dränering av vården på dess resurser. I Sverige ska vård ges efter behov inte plånbok. Basta.

Vänstern har inte bara rätt rent moraliskt utan har också stöd i opinionen. En majoritet av befolkningen kan tänka sig att betala mer i skatt för bättre vård och omsorg. Vinster och ”överutdelningar” inom sektorn saknar helt stöd hos folket. Gräddfiler genom privata försäkringar är lika impopulära.

Om alla otäcka påståenden stämt, om högre skatt ger bättre vård, om riskkapitalister skor sig på patientens bekostnad och om regeringens politik öppnar racerfiler åt rika att passera köer av mindre bemedlade patienter, jag då hade jag också stämt in i kören. Så är det dock inte. Vården är och ska förbli offentligt finansierad, privata försäkringar ger ingen förtur på någon annans bekostnad och högre skatt ger per definition inte bättre vård, det har decennier av försämrad vårdkvalité trots tilltagande skattebelastning visat.

En nyanserad debatt borde istället ta sin utgång i hur privata vårdgivare kan erbjuda likvärdig och oftast bättre vård och ändå ”överutdela” ”miljarder” av skattekronor. Vad gör landstingen för fel? Vart tar egentligen vårdpengen vägen? Dessa frågor är oerhört mer angelägna att diskutera än eventuella utdelningar från uppenbart populära och effektiva vårdgivare.