För nit och redlighet

Nåt att sträva efter

I Sverige lönar det sig illa att utbilda och anstränga sig, betydligt sämre än i jämförbara och konkurrerande länder. Men det är inte främst lönenivån som är låg utan summan som slutligen landar på lönekontot.

Alkohol, tobak, gifter och utsläpp beskattas hårt, eftersom samhället vill begränsa dess omfattning. Det är legitimt enligt de flesta, och därför allmänt accepterat. Tyvärr verkar det ha blivit lika accepterat att straffbeskatta utbildning, arbete och flit. Det är olyckligt eftersom just dessa element utgör grundstenarna i samhällsbygget. Utan dessa byggstenar, ingen skattebas, välfärd eller pension. Skatter påverkar våra val och vårt beteende. Höga skatter minskar efterfrågan, om det så handlar om snus, sprit eller arbete.

Det är i ljuset av detta som regeringens välfärdssatsningar ska ses. Ett flertal steg har tagits i en omvänd skatteväxling. Jobbskattehöjningar följs av en strid ström bidragshöjningar, för att inte arbeta. Förfarandet fungerar så länge alla konjunkturstjärnor står rätt på himlen, men kommer straffa sig så snart stjärnorna börjar falla. Då är det bara nit och redlighet som kan rädda oss. Och en ny regering.

Varning för bedrägeri

Sant eller falskt?

Åkesson har inte svaret.

Allt är relativt och det mesta ligger i betraktarens ögon. Därför pågår en ständig kamp om verklighetsbilden. Begreppet fake news har blivit allmängods, passar det inte in i agendan eller rimmar illa med befintlig uppfattning, då kan det avslås som fake news.

Jimmie Åkesson rattar i helgen Sverigedemokraternas landsdagar, där han inte sparar på krutet. Enligt Åkessons sverigedemokrater går Sverige mot undergången. Främmande och Sverigefientliga element infiltrerar, tar över, mördar, våldtar och bränner. Den bilden passar partiets agenda och präntas därför in i väljarnas medvetande. Tur då för oss optimister och verkliga Sverigevänner, att Åkessons bild stämmer dåligt. En rad internationellt vederhäftiga studier ger nämligen en betydligt ljusare bild. US News & World Reports årliga globala ranking kan statuera exempel. Enligt denna studie är trots allt Sverige världens bästa land att vara barn och kvinna i, erbjuder de näst bästa förutsättningarna att leva gott i, har det sjätte bästa näringslivsklimatet, det åttonde bästa utbildningssystemet och är tolfte bästa land att åldras i. Andra studier visar att vi är bland de mest jämställda, månande om mänskliga rättigheter och minst korrupta.

Faktaresistens är en epidemi som sprider sig och som framgångsrikt exploateras i politiska syften. Åkesson, liksom för övrigt vettiga politiker, har rätt i att Sverige brottas med problem. Historiskt vore det annars. Och det är givetvis fritt fram att rösta på Sverigedemokraterna, men att göra det med utgångspunkt i deras verklighetsbild är att bedra sig själv. Och Sverige.

Paradiset öppet bara för ett få

Varmt och skönt, 

men bara för ett få

De många soltimmarna och det tillåtande klimatet förenar dem, skatteparadisen dit ofattbara belopp av obeskattade vinster och ersättningar allokeras. Den nyliga så kallade Paradisläckan satte luppen på omfattningen av den globala skatteplaneringen och fusket, och väckte debatt. Om skattemoral och vad vi egentligen får för våra pengar.

Först är det viktigt att fastslå, det finns legitim skatteplanering. Sådan ägnar sig de flesta åt som kan, för ingen är exempelvis tvingad att göra reseavdrag i deklarationen eller för lägenhetsstyling efter bostadsförsäljningen. Låter man bli betalar man mer i skatt och mer till välfärden. Skillnaden mellan legitim och otillåten skatteplanering är att den förra är sanktionerad, den senare är det inte. Det faktum att i Sverige obeskattade vinster och ersättningar hamnar i lågskatteländer som Malta och Cypern, måste inte innebära att de hamnat där obeskattade på olaglig väg. Även om det är sannolikt. Drivs verksamhet utomlands från Sverige ska också vinsten beskattas i Sverige, enligt svensk och internationell rätt. Den som inte följer reglerna får räkna med konsekvenser och kanske en svettig stund i rampljuset.

Aggressiv skatteplanering är en global farsot som drabbar de mindre bemedlade, som blir sittande med Svarte Petter. Dessutom, skulle rätt skatt betalas av fler skulle framsynta politiker kunna sänka skatterna, till gagn för alla och inte bara de rika som har råd att betala för att slippa.

Pengar är inte problemet

Låt stå!

I Skolsverige råder just nu en dogm, att likvärdighet är skolans salighet. Vägen dit går genom ökade resurser och mindre klasser. Mindre talas däremot om vad skolan faktiskt behöver och dess egentliga syfte, kvalité i undervisningen.

Sverige spenderar redan idag en ansenlig summa pengar på grundskolan. Nionde mest i OECD per elev i klasserna 1 - 6. Klart mer än snittet och mer än det skolhajpade Finland. Korrelationen mellan nedlagda resurser och resultat är svag, liksom den mellan storlek på klasser och resultat (såvida det inte handlar om de allra yngsta). Det finns istället otaliga belägg för att kvalité uppnås på andra sätt, sådana som systematiskt motarbetats under flera decennier. Även om alliansregeringen hann ge sig i kast med en del.

Och det är inga revolutionerande grepp som föreskrivs. Barn och unga behöver, precis som alla vi andra, lugn och ro för att lära. De behöver likaså mötas av förväntningar och inte bortförklarande skäl till varför de inte ska klara sig. Lärarna måste få vara just lärare och de didaktiska och ämnesmässiga experter som de är. Slutligen krävs kontinuitet och god organisation, vilket duktiga pedagogiskt skolade rektorer borgar för. Så pengar i all ära, men tro inte att det löser problemet.

Reepalu näck är ingen vacker syn

Ingen vacker syn,

i vart fall inte utan kläder.

Med Illmar Reepalus utredning i ryggen och Vänsterpartiet flåsandes i nacken tänker regeringen lägga fram förslaget om vinstbegränsningar i välfärden i vår. Syftet sägs vara att stoppa vinstjakten, men är egentligen att skapa en vänster-/högerkonflikt att bråka om till höstens val.

Genom att beräkna den tillåtna vinsten som en avkastning på operativt kapital vill man få det tillåtna vinstpåslaget om 7 procent att framstå som generöst. Till saken hör dock att tjänsteföretag vanligtvis bedrivs närmast helt utan sådant kapital, varför förslaget i princip innebär vinstförbud för ett flertal verksamheter. Faktum är att 18 procent av företagen inom skola och vård inte skulle få göra någon vinst alls och ytterligare 29 procent skulle tvingas minska vinsten med 90 procent. Allt enligt en färsk studie från PwC. Den valda vinstindikatorn, vinst mot operativt kapital, är sällsynt olämplig men är säkert vald med omsorg. För de nya Socialdemokraterna menar ju att vinst är stöld, och då borde det rimligen också förbjudas.

PwC:s studie av Välfärdsutredningen visar på minst sagt genomgripande konsekvenser för sektorns privata aktörer. Den klär av Illmar Reepalu alldeles näck, och det är ingen vacker syn.

https://www.di.se/debatt/dan-olofsson-har-ar-utrakningen-som-reepalu-borde-ha-gjort/

I hope I have not

Ledaren för den fria världen.

En av många mansgrisar.

Hemskheterna fortsätter att strömma in under #metoo. Det som sägs och det som framkommer av de otaliga historierna är sorglig och beklämmande läsning, särskilt för oss som trodde vi kommit någon vart i jämställdhetsarbetet. Sorglig för att kvinnor dagligen tvingas utstå dessa trakasserier och övergrepp, beklämmande då de visar hur ociviliserade vi män trots allt tycks vara.

I Sverige, liksom i övriga västvärlden, när vi en uppfattning om oss själva som jämställda, civiliserade och överlag borstade. Samtidigt ser vi, med rätta, med oblida ögon på de kulturer där kvinnor påtvingas burka och slöja för att inte inleda männen i frestelse. Tyvärr synes det som att vi själva inte är ett dugg bättre på att hålla frestelserna i styr. Det verkar istället som att kvinnorna även i vår del av världen behöver något skyddande mot alla brunstiga karlar. Många var vi som förfasades över Trumps famösa ”ta henne mellan benen”-kommentar. Men mycket tyder på att väldigt många av oss faktiskt skulle ha gjort och sagt likadant, om vi haft Trumps plånbok och ställning.

Det finns för oss karlar anledning till självrannsakan. För egen del, hoppas jag innerligt, kan jag hävda min oskuld. I hope I have not således. Men en sådan självrannsakan bör breddas. Jag vet med säkerhet att jag aldrig antastat eller trakasserat någon av motsatt kön, och att jag aldrig skulle få för mig att göra det heller. Däremot är det säkert många situationer där jag vare sig agerat eller ens reagerat. Men från och med nu tänkte jag att det ska bli ändring på det. Hoppas fler tänker som jag.

Kristersson är nåt på spåret

En vuxen man?

Så är han invigd och installerad, Moderaternas nya partiledare och Alliansens statsministerkandidat. Ulf Kristersson är en partiveteran med ett välfyllt CV, en sann politruk. Kristersson är dock vare sig mossig eller dammig utan framstår snarare som en frisk fläkt och visionär. Och förhoppningsvis kan vi ta hans installationstal på ordet.

När Kristersson efterlyser fler ”vuxna” i politiken och mindre gnällighet inger det hopp, för den sandlåda riksdagen förvandlats till de senaste åren måste både rensas och krattas. Alla inblandade bär ansvar för situationen som eskalerat med tveksamma misstroendeförklaringar, hetsretorik mot företag, sparare och höginkomsttagare. Väldigt lite skiljer situationen från sandlådekriget, förutom att de krigförande i sandlådan sällan är mer än fyra-fem år gamla. Om tramsandet fortsätter är risken överhängande att folk helt tröttnar och att föraktet breder ut sig, vilket i en förlängning utgör ett reellt hot mot demokratin. Vad man nu kan hoppas på av Kristersson är att han menar allvar och söker lösningar istället för att hitta på konflikter som egentligen inte finns.

Kan Kristersson göra verklighet av orden i installationstalet är han nåt på spåret, ett spår som också skulle leda Sverige i rätt riktning.