Gå inte i högskattefällan

Högskatteborgen

Mellan 1950 och 1990 skapades alla nya jobb netto i svensk ekonomi i den offentliga sektorn. Alltmedan befolkningen ökade med 1,5 miljoner var antalet sysselsatta inom den privata sektorn alltjämt oförändrat. Enligt nationalekonom Magnus Henrekson ledde denna utveckling till förlorad konkurrenskraft vilken sedermera bäddade för den förödande kris som Sverige hamnade i under tidigt 90-tal.

Den tilltagande och allt extremare beskattningen av både lön och företagande begränsade det privata konsumtionsutrymmet och gjorde företagande såväl olönsamt som omöjligt. Sen 90-talets värsta dagar har skattereformer genomförts liksom flera skatter har sänkts eller tagits bort, både av socialdemokrater och alliansregeringar. Med ökade incitament att både starta företag och anställa har obalansen mellan det offentliga och privata jämnats ut och ytterligare 1,2 miljoner privata jobb skapats sedan 1993. Sverige har idag EU:s högsta sysselsättningsgrad, trots en relativt mindre offentlig sektor men med betydligt starkare konkurrenskraft.

Incitament är avgörande för våra beteenden liksom viljan att ta risk är för att starta företag. En fortsatt konkurrenskraftig ekonomi förutsätter därför fortsatt reform- och näringslivsvänlig politik, på tvärs med den som allt högljuddare förfäktas av LO och flera tunga sosseanstuckna politruker.

Hög tid att lämna tillbaka badkläderna

Bör lämna tillbaka badkläderna

Stora delar av näringslivet går idag på knäna, när intäkterna sinar medan kostnaderna i princip är intakta. Det är nu, när tidvattnet dragit sig undan, som det blivit tydligt vilka som badat nakna. Frågan är dock vem det är som dragit ned badbyxorna på de svenska företagen.

Det borde egentligen inte förvåna finansmarknadsminstern att svenska företag nu står näck och trånar efter statens värme och omsorg. Att bygga eget kapital och soliditet har inte varit lätt i Sverige genom tiderna, vilket höga direkta och indirekta skatter samt kostnader för att anställa effektivt motverkat. Skattesystemet har på så sätt borgat för dagens läge, och det är således skattepolitiken som dragit byxorna av företagen. Att Per Bolund och Magdalena Andersson nu tvingas rycka ut med den värmande badrocken är därför inte konstigt och heller inte mer än rätt. För faktum är att både badbyxor och badrock bara varit staten till låns.

När isarna lägger sig och vinden pinar så är det extra viktigt att värna om badgästerna, för annars lär de inte återvända till högsäsongen. Då inte förr så är det därför hög tid för Bolund, Andersson och övriga att lämna tillbaka badkläderna, för badgästerna fryser just häcken av sig.

Varning för bedrägeri

Sant eller falskt?

Åkesson har inte svaret.

Allt är relativt och det mesta ligger i betraktarens ögon. Därför pågår en ständig kamp om verklighetsbilden. Begreppet fake news har blivit allmängods, passar det inte in i agendan eller rimmar illa med befintlig uppfattning, då kan det avslås som fake news.

Jimmie Åkesson rattar i helgen Sverigedemokraternas landsdagar, där han inte sparar på krutet. Enligt Åkessons sverigedemokrater går Sverige mot undergången. Främmande och Sverigefientliga element infiltrerar, tar över, mördar, våldtar och bränner. Den bilden passar partiets agenda och präntas därför in i väljarnas medvetande. Tur då för oss optimister och verkliga Sverigevänner, att Åkessons bild stämmer dåligt. En rad internationellt vederhäftiga studier ger nämligen en betydligt ljusare bild. US News & World Reports årliga globala ranking kan statuera exempel. Enligt denna studie är trots allt Sverige världens bästa land att vara barn och kvinna i, erbjuder de näst bästa förutsättningarna att leva gott i, har det sjätte bästa näringslivsklimatet, det åttonde bästa utbildningssystemet och är tolfte bästa land att åldras i. Andra studier visar att vi är bland de mest jämställda, månande om mänskliga rättigheter och minst korrupta.

Faktaresistens är en epidemi som sprider sig och som framgångsrikt exploateras i politiska syften. Åkesson, liksom för övrigt vettiga politiker, har rätt i att Sverige brottas med problem. Historiskt vore det annars. Och det är givetvis fritt fram att rösta på Sverigedemokraterna, men att göra det med utgångspunkt i deras verklighetsbild är att bedra sig själv. Och Sverige.

Goda grunder att rensa i den kommunala myllan

Göteborg behöver framåtanda, visioner, god infrastruktur och ett gemytligt näringslivsklimat. Västsvenska paketet är därför av godo för oss göteborgare. Genom satsningen knappar staden in åtminstone något av det infrastrukturella försprång som konkurrenterna i Stockholm och Malmö skapat sig.

Näringslivsklimatet är dock fortsatt bistert och tycks dessutom bli allt kymigare. Sedan 2007 har Göteborg rasat från plats 60 till förra årets 150:e plats i Svenskt Näringslivs kommunranking. Riktigt illa är det med den upplevda konkurrensen från kommunala bolag där staden intar plats 243. De drygt 100 kommunala bolagen ger mindre resursstarka privata alternativ en svår situation. Som de senaste årens avslöjanden visar sköter sig de kommunala bolagen dessutom ofta riktigt illa. Samtidigt som våra skattepengar slukas av kommunala svarta hål konkurreras den privata näringen ut.

De kommunala bolagen är bokförda till ett värde om drygt 60 miljarder, medel som skulle kunna frigöras för betydligt produktivare ändamål. Att rensa upp i den kommunala myllan skulle inte bara bättra på Göteborgs sargade rykte utan också tina upp näringslivsklimatet och möjliggöra visionära och framåtblickande satsningar.

Allt bistrare näringslivsklimat i Göteborg

Göteborgarna blir alltmer obenägna att starta eget. Det visar Nyföretagarcentrums och Bolagsverkets halvårsbarometer över nyföretagande i Sveriges kommuner där Göteborg tappar ytterligare fyra placeringar, från fjolårets 10:e till årets 14:e plats. Resultatet är tyvärr heller inte särskilt överraskande eftersom Svenskt Näringslivs kommunranking visar på samma tråkiga trend.

I Svenskt Näringslivs ranking tappar Göteborg än mer och rankas nu som den 150:e bästa kommunen att driva företag i, 23 placeringar sämre än vid fjolårets mätning. Detta samtidigt som vår vassaste konkurrent Stockholm tronar på första plats vad gäller nyföretagande och 41:a plats i den breda kommunrankingen. Även Malmö rankas klart högre av företagarna och intar plats 74 i kommunrankingen. Bland de faktorer som sticker ut och som sänker Göteborg kan särskilt nämnas kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder till företagarna (platserna 251 respektive 265), konkurrensutsättning från kommunala bolag (plats 243), service till företagen (208) och, högst illavarslande, skolans attityder till företagande (plats 232).

Om Göteborg ska stå sig i den allt tuffare regionala konkurrensen om företagen, jobben och skattebasen måste näringslivsklimatet bli betydligt gynnsammare. Chalmers, Lindholmen, Handels, hamnen, fordons- och läkemedelsindustrin och den därtill knutna forskningen innebär exceptionellt goda förutsättningar. Här finns stor potential som den sedan länge sittande majoriteten kraftigt försummat. Se där, ytterligare ett skäl att byta kommunledning nästa år.

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/har-finns-hela-kommunrankingen_190083.html