Snus är knappast en produkt som vare sig doktorn eller tandläkaren ordinerar. Att tänder svartnar och att nikotin är beroendeframkallande står väl lika klart. Med beaktande av snusets hälsovådliga effekter har Sverige länge motarbetat all form av internationell spridning. Allt med vår omvärlds bästa för ögonen får man förmoda.
Sveriges obstinata hållning i snusfrågan är ett exempel i raden på hur blågul moral exporteras till frälse för omvärlden. Det svenska samvetet ska kritvitt förbli, helt i linje med storsinta biståndspolitiska mål, alliansfrihet och goda relationer med de fattigaste här på jorden. Den kritiske, som undertecknad, konstaterar att samvetet redan är tämligen nedsolkat och att tiden nu är inne att tillstå detta. Miljarder av biståndskronor har under åren försnillats och/eller stöttat diktaturer. Alliansfriheten är, och har alltid varit, ett skämt och få fattiga och förtryckta har hjälpts av vårt stöd åt Castros, Mugabes och Chrusjtjovs regimer.
Oavsett snusets hälsoeffekter gagnar exportförbudet inte någon. Européer, amerikaner, asiater och afrikaner älskar sprit och cigaretter lika mycket som vi svenskar och inte skulle lite svenskt snus göra saken värre. Sverige är vare sig världens samvete eller moraliskt förmer. Med detta sagt finns föga anledning att neka svenska snusproducenter samma tillträde till marknaden som deras konkurrenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar