Allmän och lika rösträtt är sedan 1921 grundbulten i det demokratiska Sverige. Få eller ingen ifrågasätter väl heller detta axiom. Den invigde och i politiken engagerade torde dock, och det med rätta, skaka på huvudet när vissa argument läggs fram.
Sverigedemokraterna vann exempelvis sympatier för sitt ”sympatiska namn”, svenska demokrater låter ju stabilt. Socialdemokraterna fick röster eftersom de är för ”socialbidrag”. GAIS fick sympatiröster i Göteborgs Kommun, precis som Kalle Anka. Största enskilda förklaringen till SD:s väljarframgång (utöver deras sympatiska namn) uppges vara folks vilja att ”sparka etablissemanget i röven”. En spark som nu alltså givit Sverige ett främlingsfientligt parti i riksdagen samt ett osäkert parlamentariskt läge.
Som liberal respekterar jag allas åsikter och lystrar till alla argument, oavsett avsändare. Detta dock under förutsättning att det faktiskt handlar om verkliga argument. GAIS, ”spark i röven” och sympatiska partinamn godkännes inte.
För att en demokrati ska leva krävs att medborgaren tar sitt samhälleliga ansvar i valtider, annars blir det rena Kalle Anka verkstaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar