Visar inlägg med etikett adam smith. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett adam smith. Visa alla inlägg

tisdag 26 december 2017

En knuff i rätt riktning


Smith, lika stilig och aktuell
då som nu.
Vad är egentligen politikens uppgift? De allra längst till höger hävdar att den är att hålla sig borta. Med den utgångspunkten behövs inga politiker. Längst vänsterut menar man istället att politiken är folkviljan. Med den tolkningen behövs inte människan.
Mellan extremerna är den politiska skalan full av nyanser. I svensk politik rör vi oss relativt långt ut till vänster samtidigt som vi är individualister och misstror kyrkan. Vi är därför tvehågsna till kollektivism och sekterism men tyr oss ändå till de kollektiva lösningarna. Antagligen för att socialdemokratin skolat oss in det. Detta är ett faktum som måste accepteras av pragmatiska ledare som söker legitimitet. Vi tycker det är jobbigt att välja, men ogillar förmynderi och klåfingriga politiker. En vettig politik är därför att fokusera på de övergripande målen och undvika att peta i detaljer och människors vardag. Med väl utformade incitament och lagom många piskor kan politiken sedan ge individen en vägledning utan att diktera dennes vardag.
Liberalismens anfader Adam Smith talade sig varm om marknadens fria hand, som skulle få oss att hamna rätt till slut. Den fria handen, enligt Smith, måste dock tyglas av vett och sans. Och här har politiken en uppgift, att ge folk en knuff i rätt riktning men i övrigt hålla sig borta.

onsdag 5 oktober 2016

Marknaden vet bäst


En klok man vars kunskaper
behövts i dagens vinstdebatt
Redan 1776 beskrev nationalekonomen Adam Smith hur marknadens krafter också bidrar till den största kollektiva nyttan. Och principen är enkel. För att nå största möjliga vinning för egen del måste näringsidkaren nämligen erbjuda de bästa produkterna eller tjänsterna. Det är knappast bagarens människokärlek som ger oss bröd på bordet, utan istället dennes strävan efter egen vinning och största möjliga vinst.
Adam Smiths teser, presenterade i Nationernas Välstånd, må ha 240 år på nacken men är i år aktuellare än någonsin. Genom att rucka på det allra mest centrala i Smiths tes, den om strävan efter vinst, kommer regeringen att bryta ny socialistisk mark inom välfärdsproduktionen. Ty på ett principiellt plan saknas skillnader mellan välfärdens aktörer och den bagare Smith talade om 1776.

Strävan efter vinst och egen vinning tvingar fram de bästa tjänsterna och produkterna, övriga faller bort i konkurrensen. Inom givna och överenskomna ramar och lagar vet marknaden bäst, så även inom svensk välfärd år 2016.

söndag 19 februari 2012

Inget samhälle är bättre än dess invånare


Uttrycket kapitalism har kommit att alltmer förknippas med attribut som girighet och egoism. Bankdirektörer, riskkapitalister och finansfolk i allmänhet har fått visualisera denna gemena form av samhällssystem.

Adam Smith betraktas allmänt som kapitalismens stamfader och den fria marknadens första och kanske största försvarare. Redan för 300 år sedan insåg Smith att inget samhälle och inget system kan bli bättre än dess invånare och enskilda beståndsdelar. Att en fri marknad leder till ökat välstånd var en självklarhet som Smith ihärdigt försvarade. Han var dock lika tydlig med att en fri marknad inte kan fungera utan individens förnuftiga tänkande och moraliska ansvarstagande. Detta eftersom ekonomiska makthavare inte sällan har ett egenintresse i att begränsa den fria marknaden. Smith landar därför i slutsatsen att den fria marknaden, eller ”den osynliga handen”, behöver en hjälpande hand av politiker och andra individer med hög moral och humanistiska ideal för att hålla egenintressen i schack.

Smiths tes om den fria marknadens överlägsenhet har idag vunnit gehör i stora delar av världen vilket, precis som Smith förutsåg, skapat välstånd hos det stora flertalet. Det andra benet i Smiths lära, det om förnuft och moral, haltar dock betänkligt. Ansvar för detta bär dock inte kapitalismen utan du, jag och våra folkvalda, dvs. samhällets och systemets invånare och enskilda beståndsdelar.