På valfrihetens och den fria företagsamhetens altare

Ett handslag mot valfrihet och 

företagsamhet

Löfven och Andersson lyckades så rädda sin budget. Hade Vänsterpartiet hoppat av skulle budgeten ha fallit och regeringskrisen varit ett faktum. Det undvek man nu genom att charma sina partners åt vänster med förslag om kraftiga vinstbegränsningar inom skola och omsorg.

Det blev civilminister Shekarabi som, jämte vänsterns strålande glada Ulla Andersson, fick leverera budskapet. Sannolikt för att vare sig statsministern eller finansministern ville svärta ned sig. För förslaget i sig är lika dåligt som den utredning som föregick det. 7 procent plus en minimal statslåneränta på operativt kapital, som föreslås, innebär i princip vinstförbud för en stor del välfärdsbolag. Det är givetvis politikerna medvetna om, förutsatt att de läst de remissvar som nästan genomgående sågar förslaget. Regeringen tror sig ha snappat upp en opinion ”som inte vill ha en ohämmad vinstjakt i välfärden”, och lägger nu därför allt krut på att svärta ner privat verksamhet och locka väljare till nästa års val. Intet ord om att vinstförbud också omöjliggör valfrihet, kraftigt ingriper i den fria företagsamheten eller kommer tvinga bort åtskilliga populära, effektiva och välskötta utförare från sektorn.

Socialdemokraternas retorik och debatteknik är ohederlig och utgör en elakartad form av populism. Men budgeten räddas och kanske en och annan röst till nästa höst. Detta dock på valfrihetens och den fria företagsamhetens altare.