Till hösten kommer utomeuropeiska studenter själva tvingas finansiera sina studier här i landet. Kostnaderna kan bli höga, uppemot 200 000 kr per år för vissa utbildningar. Priset för den enskilde kan dock reduceras via ett speciellt utformat stipendiesystem för de sökande.
Svenska lärosäten för högre studier har under decennier konkurrerat med avgiftsfria studier, för svenskar och för utlänningar. Vitaliserande och berikande för våra skolor samt en konkurrensfördel i jakten på framtidens arbetskraft.
I jakten på utländska talanger har det svenska skolväsendet således haft dörrarna på vid gavel vilket helt klart fått mången student att välja svenskt. Ur ett altruistiskt perspektiv är detta fantastiskt. Även rent egoistiskt har vi säkert gagnats av de nya intryck och idéer som dessa exotiska resenärer berikat oss med. Säkerligen har också vårt goda rykte som biståndsland och världsligt samvete underbyggts.
Högre studier kostar dock pengar, pengar som vi skattebetalare står för. Kostnaden för oss som betalar motiverar frågan om fördelarna verkligen överväger nackdelarna. Den direkta konsekvensen av avgiftsfria studier är ju att kvalitén måste påverkas, till nackdel för studenten och till nackdel för oss som betalar. Och vem vill egentligen ha en sämre utbildning eller för den delen anställa studenter från utbildningar som inte håller måttet?
Sverige måste därför räta in sig in de internationella leden. Vill vi bibehålla en kvalitativ och konkurrenskraftig högre utbildning måste vi acceptera att det också kostar att ligga på topp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar