Med ansvar för Sverige

Hur illa 80 procent än tycker om SD

måste landet styras

Halvvägs in i mandatperioden har det blivit mer än tydligt i vilket desperat behov vi är av en regering med mandat att driva igenom sin politik i parlamentet. Den nu ansvariga har svårt att ens enas inbördes, och det redan innan det stridslystna vänsterpartiet tillfrågats. Men inte ens när V fått sin vilja igenom är stödet garanterat i riksdagen.

Alliansen lär ställas inför liknande elände, om det blir största blocket . Hur man än vrider på saken lär regeringsunderlaget bli klent och inget att luta sig mot när det blåser. Givetvis är det Sveriges i särklass tredje största parti, SD, som spökar. Med kanske så många som en femtedel av väljarna bakom sig utgör partiet ett eget block, vid sidan av de övriga.

Om nu drygt 20 procent väljer att lägga sin röst på SD måste detta respekteras och hanteras. Och kommuniceras till oss väljare, långt före valet. För vi väljer våra företrädare för att styra landet, och med det följer ett ansvar att också bygga ett stabilt regeringsunderlag. Hur illa 80 procent av oss andra än må ogilla Sverigedemokraterna.

Inget varar för evigt

Mer än bara namnbyte på gång

Det är hela havet stormar inom politiken nu. Förra höstens valresultat gav en svårnavigerad parlamentarisk terräng medan nuvarande flyktingsituation och det förhöjda terrorhotet lagt ytterligare sten på börda. I turbulenta tider krävs lättfotade politiker utan skygglappar men utrustade med stora mått av pragmatism.

Folkpartiet, dvs. Liberalerna, håller landsmöte i helgen och där har företrädare redan flaggat för omdaning och storstäd. Ordföranden själv, Jan Björklund, har öppnat stora porten och öppnar för ökat samarbete, över blockgränsen. Det vore ett stort steg, alliansen har mått väl och frodats i över tio år och blivit en politisk institution. Under de senaste tio åren, och då inte minst de senaste fem åren, har spelplanen dock drastiskt förändrats. Med SD:s intåg och snabba framryckning har ett omöjligt parlamentariskt läge uppkommit, där inget av blocken kan drömma om egen majoritet utan att involvera SD. Situationen gör Sverige ostyrbart och förhindrar all form av utveckling. Sett ur det perspektivet kanske dagens turbulens till och med kan föra något gott med sig, ökat samförstånd och ökad samarbetsförmåga. 

Visst smärtar detta att medge för en alliansvän med borgerligt hjärta, men nuvarande parlamentariska låsning måste få ett slut. Björklund gör då rätt i att, åtminstone tillfälligt, söka lösningar även över gränserna. Men givetvis under förutsättning att de blir rejält borgerliga.