Lär från de bästa

Se och lär

En grundförutsättning för kunskapsinhämtning är lugn och ro. Oväsen, stök och andra störningsmoment raserar denna grund. Därför är ordning och studiero det första som varje skola måste tillförsäkra.

Åtskilliga fakta och vittnesmål finns för att det är lite si och så med dessa delar i många svenska skolor. Det är oförlåtligt och ett svek mot de lärare och elever som tvingas arbeta under dessa premisser. Det finns dock lysande undantag, som Internationella Engelska Skolan t ex. Och det är inga avancerade konster den ägnar sig åt utan, förefaller det, rena självklarheter. Vid inskrivning vid skolan undertecknas ett kontrakt mellan förälder, elev och skola genom vilket eleven förbinder sig att respektera skolans ordningsregler. Skolan ska hållas ren, mobiltelefoner hålls inlåsta under skoldagen, man klär sig propert, uppträder ärligt och retas inte. Lärare och rektor hälsar på varje elev vid skoldagens start. Ingen talar utan att räcka upp handen, lektionerna startar och slutar på exakt utsatt tid. Tuggummi och godis är portförbjudet och toaletter hålls rena.

Även om allt detta kan te sig närmast självklart synes det främmande för de flesta svenska skolor. Det borde därför, rent av från statligt håll, åläggas varje kommun att upprätthålla åtminstone en viss miniminivå för ordning och studiero. Alternativt borde någon form av sanktionsavgift utgå. I arbetet mot denna höga miniminivå kan kommunerna gott lära från någon av de bästa, varför inte Internationella Engelska Skolan?

Med ordning och reda kommer man långt

Skolan är en arbetsplats och utbildning är för viktigt för att slarva bort. Av dessa enkla skäl prioriterar Internationella engelska skolan struktur och ordning i klassrummet. Mobiltelefoner är förbjudet på lektion medan upprepade ordningsstörningar och sena ankomster leder till kvarsittning.

Engelska skolan har i vissa forum kritiserats för sina stora klasser, mellan 28 och 32 elever. Enligt rektor Mikael Östling kompenseras dock detta av den struktur och ordning som råder. Ett ytterligare särdrag är skolans benägenhet och förmåga att stödja, både dem med extra behov och de som vill mer. Vidare framgångsfaktorer, utöver tydliga ramar, regler och disciplin, är enligt Östling höga förväntningar på eleverna och regelbunden måluppföljning. Enligt eleven Berfin Batti uppskattas disciplinen samtidigt som respekten för lärarna är självklar, för ”då pratar man nämligen inte så mycket på lektionerna”.

Trots att 30 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska uppnår 96 procent gymnasiebehörighet, bland de högre siffrorna i Sverige. Tänka sig, med ordning, regler, höga förväntningar, kunskapsuppföljning och ömsesidig respekt kommer man långt.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolresan-disciplin-och-struktur-ger-resultat_3564878.svd

Valfrihet och jämställdhet

64 procent av Sveriges lärare är kvinnor. Lärarkårens löneutveckling har varit mager och lönespridningen minimal. Centrala lönerörelser och avsaknad av alternativa arbetsgivare har effektivt förhindrat all form av karriär, löne- och karriärsmässig.

Friskolereformen har öppnat marknaden för alternativ, inte bara för eleverna utan även för lärarna. 55 000 personer arbetar idag i friskolor, som till 69 procent drivs av vinstsyftande aktiebolag. Friskolemarknaden domineras av jättarna Kunskapsskolan, Engelska skolan och Academedia. Verksamheterna är uppbyggda som konventionella stora respektive medelstora företag med olika chefsnivåer, kvalitetsansvariga och verksamhetschefer. Karriärstrappan, med tydliga ansvarsnivåer, ger tusentals anställda, företrädesvis alltså kvinnor, fler möjligheter att ta ytterligare steg uppåt i trappan. Väl klättrandes behöver karriären sedan inte begränsas till skolans korridorer utan vidgas med enkelhet till hela näringslivet, i behov av duktiga chefer och styrelsefolk.

Den som önskar ett jämställdare arbetsliv med fler ledande kvinnor och styrelseledamöter, bör således omhulda valfrihets- och friskolereformen. Och då inte enbart en vingklippt pseudoversion utan den ocensurerade, med vinster och allt.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kvinnor-vinnare-pa-vinst-i-valfarden_3321112.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20140302

I tacksamhetens tecken

Nu är våra taxeringar klara för 2012 och samtliga slutskattebesked har hamnat i lådan. De allra flesta av oss kan konstatera att det blivit mer kvar efter det att fiskus nallat sin del. En liten exklusiv skara kan däremot slå fast att de mer än väl dragit sitt strå till stacken.

2012-års skattebetalarlista toppas av den tidigare huvudägaren i Internationella Engelska skolan, Barbara Bergström, som under året avyttrat sitt aktieinnehav. Slutnotan och bidraget till statskassan stannade vid 207 miljoner. God tvåa är H & M-arvtagerskan Lottie Tham vars skattenota tickade upp till 168 miljoner. Lundbergs-gruppens och Industrivärdens Fredrik Lundberg fick pytsa in 122 miljoner till det allmänna och Markus Persson, spelutvecklaren bakom Minecraft, pytsar upp 88 miljoner. Hemmafixaren och Jula-grundaren Lars-Göran Blank levererar in 71 miljoner, vilket förärar honom med en femteplats i skattetoppen.

Nu i juletider finns det lite extra anledning att uttrycka tacksamhet mot dessa välfärdens finansiärer. Inte bara för att de är så rediga skattebetalare utan framförallt för att de är så skickliga entreprenörer och framgångsrika jobbskapare.

http://www.di.se/#!/artiklar/2013/12/5/sveriges-storsta-skattebetalare/