I år är det 100 år sedan krutdurken Europa exploderade i
sitt första av två världskrig. Spänningarna länderna emellan hade nått
bristningsgränsen och ett par skott i Sarajevo fick hela kontinenten, och stora
delar av den övriga världen, att ge sig ut i krig. Nationalism, revanschism och
ömsesidig misstänksamhet gav 1900-talets Europa två förödande krig med
katastrofala mänskliga och materiella följder.
Idag behövs en enad europeisk union mer än någonsin. De 28
EU-länderna förenas i den demokratiska och frihetliga tanken, i vilken makten
utgår från folket, människors lika värde ses som självklart och i vilken handel
och samarbete, snarare än vapenskrammel, säkrar freden. Dessa universella
värden står idag inför åtminstone två påtagliga hot, tilltagande nationalism
och en allt hotfullare granne i öst. Glädjande nog står EU enat i åtminstone
frågan om det östliga hotet. 28 länder har, med vissa reservationer och en del
gnissel, via förhandlingsbordet enats kring en rad gemensamma sanktioner som i
förening kommer svida illa i det ryska skinnet. Genom Europas enande har den fria världen
äntligen två rejäla spelare att räkna med, EU och USA.
När vi nu går till EU-parlamentsval senare i maj ska vi ha
åtminstone en sak i åtanke, EU behövs, om inte för försvaret av demokrati,
mänskliga rättigheter, fri handel och samarbete folk emellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar