EU borde snegla på kollegorna i öst

EU är brandhärjat och bränderna släckes medelst bensin. Cyperns sinande kassa och den olycksaliga valutgången i Italien har ånyo gett den pyrande krisbrasan bränsle. Cypern blir antingen först att lämna eurosamarbetet eller ännu ett i raden av euroländer att beviljas nödlån. Just lån och likviditetstillskott har hittills varit de i princip allenarådande åtgärderna för att strypa krisen. Ytterligare lån till redan överbelånade stater är dock precis lika dumt som bensin på en brasa som ska släckas.

Gemensamt för de nu krisande länderna är de låtit sina lånestockar svälla utom kontroll, endera genom offentlig belåning eller privat. Genom billiga lån har löner och konsumtion hållits uppe trots att lönerna egentligen inte räckt till. Nu står dessa stater och dess medborgare utfattiga och överbelånade.

2008 – 2009, då finanskrisen härjade som allra värst, befann sig de baltiska staterna mitt i skärselden med 20-25 procentiga BNP-fall. Balterna, med sin egna speciella historia, lät dock aldrig vrida på kreditkranarna utan valde istället hederlig svångremspolitik. Idag, knappt fyra år senare, har inget av de tre länderna högre statsskuld än 40 procent av BNP, Estland så låg som 12 procent samtidigt som inflationen är hanterbar och tillväxten hög.

Europa måste nu dra huvudet ur sanden och tillstå att lån och billiga pengar inte är lösningen, utan tuffa reformer för att öka konkurrenskraften. Övriga EU kan börja med att snegla på kollegorna i öst.