Det är på många sätt tragiskt att följa den svenska vård, skola, omsorgsdebatten. Skyttegravarna grävs allt djupare mellan vänster och högerlägret och sakargumenten lyser med sin frånvaro när kulorna viner som värst. Vänsterpartiet, LO och Socialdemokraternas vänsterfalang tar inte i privata aktörer med tång och nämns vinstintresse så svartnar det för ögonen.
Det blir mot denna bakgrund extra viktigt att se till objektivt verifierbara fakta för att utifrån denna kunna ta ställning. Sådana fakta har konsultfirman McKinsey tagit fram i sin rapport om tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Rapporten blandar och ger men konstaterar i korthet att Sverige haft en högre tillväxt än sin grannländer sedan 1993 och att produktiviteten utvecklats väl. Här finns dock ett undantag och det är inte så litet heller. Den offentliga sektorn, som utgör 25 procent av Sveriges förädlingsvärde (BNP) och står för 33 procent av alla arbetade timmar, har under samma period inte haft någon eller till och med en negativ produktivitetsutveckling. Den monopolistiska och skyddade sektorn har med andra ord inte lyckats leverera ett dyft fler eller bättre tjänster trots att skattepengar fullständigt strötts över den.
McKinseys rapport och dess upptäckter understryker vikten av konkurrens, fri etableringsrätt och fri företagsamhet. Med frånvaro av dessa inslag saknas anledning till förbättring och förändring och då får vi alla mindre och sämre service. Så kan vi inte ha det och därför behöver Sverige mer, inte mindre, av fler välfärdsutövare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar