Sverige ska konkurrera med kunskap och därför ska minst 50 procent av alla elever studera vidare efter gymnasiet. Det bestämde en gång Socialdemokraterna, ihärdigt påhejade av den övriga vänstern. Lars Ohly dundrade under valrörelsen om hur regeringen var på väg att smälla igen korridorer av dörrar för kunskapstörstande adepter. Udden var riktad mot den föreslagna gymnasiereformen med förslaget att vissa praktiska utbildningar inte tvingande skulle ge högskolebehörighet.
Onekligen låter det bättre med öppna än stängda dörrar och nog ligger tankarna i linje med socialdemokratins strävan att bereda väg för klassresan. Och sätter man bara ungarna tillräckligt länge med matte- och fysikböckerna så ska väl målet snart vara nått.
Tyvärr får i många fall de tvingande matte- och fysikböckerna rakt motsatt effekt. I en mycket tankeväckande debattartikel i SVD (22/1) skriver en rad experter på barnmedicin att en stor grupp elever (cirka 13-14 procent) per definition har svag teoretisk förmåga vilket innebär att de med stor sannolikhet inte kan uppnå de teoretiska kraven i skolan. Detta innebär däremot inte att de är obegåvade, dumma eller saknar förutsättningar. Möjligtvis i Socialdemokraternas teoretiska samhälle men inte i den praktiska verkligheten.
Verkligt utsorterande blir skolan när inte allas olika kompetenser tas tillvara och när våra helt olika förutsättningar inte beaktas. I en sådan skola smäller mängder av dörrar igen mycket tidigt för en stor grupp med svagare teoretisk förmåga. Följden är utslagning och enorma samhällskostnader. En skola med dörrarna öppna kännetecknas av respekt för allas våra olikheter. En sådan skola ger alla möjligheten oaktat om begåvningen är praktisk eller teoretisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar