måndag 6 september 2010
Den nya sjukförsäkringen - en nödvändighet med mänsklig omtanke
Den nu ett par år nygamla sjukförsäkringen har åter blivit ett slagträ i valdebatten. Media gottar sig nästan dagligen i tragiska livsöden där Försäkringskassan påstås gå så långt att de i princip tar livet av folk. Oppositionen hänger naturligtvis på och hävdar att regeringen bedriver häxjakt på sjuka (varför är oklart). Debatten är mycket infekterad men framförallt onyanserad.
Naturligtvis är varje enskilt fall där någon kommer i kläm tragiskt och oförlåtligt. Den nya försäkringen kan säkerligen förbättras på åtskilliga punkter med större utrymme för individuella bedömningar och fler möjligheter till t ex deltidssjukskrivning. Men, de tragiska fall som omtalas får inte skymma reformens avsikt och nödvändighet.
2005 tillsatte regeringen Persson en utredning avseende sjukförsäkringen och dess implikationer. Detta sedan regeringen konstaterat att totalt 750 000 personer var sjukskrivna eller hade sjukersättning och att 140 nya personer fyllde på statistiken varje dag. När utredningens ordförande, den tidigare socialdemokratiska socialförsäkringsministern Anna Hedborg, presenterade slutsatserna var det nedslående läsning. Hedborg konstaterade bl. a att ”… andelen förtidspensionärer/sjukersatta i befolkningen har ökat stadigt sedan 1970 talet och de ungas sjukersättningar utgör en tickande bomb. Stora kostnadsökningar väntar om inte utvecklingen kan fås att vända. Sjukförsäkringen är för mjuk, den har tillåtits möta alla möjliga behov. Resultatet har blivit en instabil försäkring där utnyttjande varierar, över tid, i rummet och mellan människor med samma diagnos, på ett orimligt sätt”. Hedborg avslutar utredningen med de uppfordrande orden ”En reform som skapar en stabil försäkring med lägre utnyttjande och kortare sjukfall är nödvändig”.
Ur ett mänskligt perspektiv kan man argumentera för att den utveckling som beskrevs av Hedborg var betydligt inhumanare än det nya systemet. Tänk den tid då 30 åringar förtidspensionerades av statistiska skäl utan möjlighet till rehabilitering. Huruvida reformen är flipp eller flopp är för tidigt att säga men dess nödvändighet och humana omtanke måste i vart fall få utrymme i debatten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar