Inte nödvändigtvis rasism

Förundran är stor och spekulationerna många kring Sverigedemokraternas framryckningar i opinionen. De färskaste mätningarna, till stor del genomförda efter järnrörsfadäsen, visar på ett väljarstöd från uppemot 8,5 procent av de tillfrågade. Partiet synes, snarare än att backa, istället gå framåt för varje gång partiordförande Åkesson tvingas fram för avbön.

Det torde inte vara ett alltför äventyrligt påstående att 8,5 procent av oss inte är rasister som låter oss övertygas av blabbe-retorik. Förklaringen till invandringsfientliga SD:s framgångar får sökas på annat håll. Den som skissar på en sympatikarta över väljarstödet runt om i riket kommer att finna ett ganska tydligt mönster. SD-rötterna gror och frodas allra bäst i en jordmån av segregerade boendemiljöer i områden präglade av hög arbetslöshet, förhållandevis låg utbildningsnivå och generellt utanförskap. Här upplevs verkligheten annorlunda än på Södermalm, i Vasastan eller för den delen i Rosenbad.

Där otrygghet och utsatthet präglar folks vardag och ingen av de etablerade partierna rår på problemen så kommer Sverigedemokraternas järngäng skörda ytterligare framgångar. Och detta ter sig dessvärre både logiskt och kanske till och med rimligt.

Om det kommunala ansvaret

Ganska gemensamt för Sveriges 290 kommuner är att de alla brottas med en mer eller mindre betungande ungdomsarbetslöshet. Enligt SCB:s officiella statistik ligger ungdomsarbetslösheten på drygt 25 procent och i många kommuner än högre. Orsakerna är säkert flera men den omständighet att arbetslösheten varierar kraftigt kommuner emellan visar att den inte behöver vara någon självklarhet eller ohanterbar.

Tvivelsutan är den rikspolitiska arbetsmarknadspolitiken av stor vikt för att ge de rätta förutsättningarna, incitamenten och för att sänka trösklar men till syvende og sist är det ändå lokalpolitiken som spelar den avgörande rollen. Det är i samverkan mellan den lokala arbetsgivaren, arbetstagaren, utbildningsväsendet och arbetsförmedlingen som jobben skapas. Att skapa bästa miljö för god samverkan är ett ansvar som vi alla bär och kan påverka genom egna initiativ, kreativitet och lyhördhet. Goda exempel finns det gott om. I Kronobergs län har i dagarna ett femtiotal lokala företag och representanter för länets åtta kommuner samlats för att finna lösningar på den höga ungdomsarbetslösheten och företagens svårigheter att finna rätt kompetens. Under det första mötet, vilket kontinuerligt ska följas av ytterligare fler, överenskom deltagarna om ett antal åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Det handlar bland annat om lärlingssystem och jobbsafarin där arbetsgivare presenterar sig för arbetslösa ungdomar.

Oavsett vem och vilka som för stunden befolkar Rosenbads korridorer så är det på lokal ort de avgörande initiativen tas. För detta faktum bör ingen blunda, allra minst kommunernas folkvalda.