Svenskens ekonomi i dåligt skick

Alltfler fast i fällan

I företagsekonomins värld bedöms ett företags välgång och skick utifrån dess resultat och balansräkning. Resultatet återspeglar hur efterfrågade och lönsamma företagets produkter eller tjänster är medan balansräkningen synliggör hur företaget är kapitaliserat.

Samma övning med svenskens privatekonomi ger tyvärr en ganska dyster bild, både av Sveriges och genomsnittssvenskens väl och ve. Under åren 1995 till 2007 steg BNP per capita med i snitt 3 procent per år, dvs. vardera svensk producerade 3 procent mer och svensken blev allt rikare. Sedan dess har dock produktiviteten stannat av, för mellan 2007 och 2020 har varje svensk bara bidragit med ynka 0,16 procent per år till BNP. Resultaträkningen är således inget att yvas över. Dessvärre har även balansräkningen blivit allt porösare. Sedan 2006 har de totala skulderna, offentliga och privata, ökat med 76 procent från höga 218 procent till oroväckande 294 procent. Med det intar svensken en mindre åtråvärd topplacering internationellt.

Ett företag på dekis behöver ofta byta både ledning och inriktning, kostnadseffektivisera men även investera och satsa rätt. En kur som nu nog behöver skrivas ut också till den svenska patienten.