Kommunerna är huvudmän för skolan och dess ras faller därför tungt tillbaka på de lokala skolpolitikerna. Kommunerna har genom de senaste årens reformer fått en rad nya verktyg att förfoga över för att lyfta skola, lärarna och eleverna. Lärarnas riksförbunds undersökning visar dock att få kommuner överhuvudtaget väljer att nyttja verktygen. En tredjedel av kommunerna har t ex. valt att inte införa karriärstjänstereformen och den genomsnittliga nyttjandegraden av Lärarlyftet är knappt 70 procent.
Det finns således en rad möjligheter för kommunerna att
tillgripa redan idag för att öka lärarkårens status men även för att lyfta
eleverna. Landskrona kommun har gjort en radikal resa i Lärarförbundets
skolranking och stigit 119 placeringar sedan 2009. Kommunstyrelsens ordförande,
Torkild Strandberg, pekar på ett antal viktiga reformer för att förklara
lyftet. Genom ett tydligt kunskapsfokus, ordning och reda, vet idag 89 procent
av eleverna vad som förväntas av dem. Elevernas resultatutveckling följs på ett
systematiskt sätt upp vilket gjort det möjligt för lärarna att anpassa
undervisningen beroende på var eleven står. Elever med särskilda svårigheter
prioriteras och möter samma höga förväntningar som övriga elever. Särskilt
yrkesskickliga lärare premieras och får del av regeringens karriärstjänster
samt program för förstelärare. Rektorernas ansvar har fokuserats på elevernas
kunskapsutveckling och resultat och mindre på administration och ekonomi.
Kommunerna skyller gärna ifrån sig på stat och regering. Landskrona kommun visar dock att kommunerna redan idag kan axla det ansvar som huvudmannaskapet för med sig.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-har-vi-i-landskrona-lyft-elevernas-betyg_8823166.svd
http://rasmusliberal.com/2013/12/14/skolresultat-gar-att-paverka-fp-exemplet-landskrona/
http://liberalaanna.blogspot.se/2013/12/var-fjarde-elev-i-hallstahammar-slas-ut.html
http://sorliden.blogspot.se/2013/12/att-gora-skillnad.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar