Låt det bli grisens år

Sannolikheten för att du haft en skinka på årets julbord är stor. På årsbasis sätter varje svensk i sig 36 kilo gris, härav kommer 77 procent från svenskfödda kultingar. En ganska hög andel i och för sig men samtidigt en andel som krymper i accelererande fart.

I köttdisken utsätts ditt samvete ständigt för tuffa kval, billigare utländskt kött eller den dyrare svenska varianten. Med handen på hjärtat faller säkert valet allt som oftast på det förra, billigare alternativet. Valet är givetvis ditt men för ett upplyst beslut krävs kunskap om den behandling som grisen fått under förgången livstid.

Reglerna för svensk grishållning är på alla punkter betydligt tuffare än de som gäller inom EU, dvs. i våra konkurrentländer. I våra grannländer tillåts exempelvis svans- och tandkapning, betydligt högre ljudnivåer i stiorna och fixering av suggor i upp till 360 dagar. I dessa länder finns näppeligen heller några krav på specifik utfordring eller ens tillgång till dagsljus.

Även om svenska grisar kan ha det tufft ibland så är det ingenting i jämförelse med deras europeiska vänner. Tänk därför på grisen i år, snarare än på plånboken.