Därför behövs låglönejobben

Visst behövs de!

Sverige ska inte konkurrera med låglönejobb, därom råder bred politisk enighet. Allra djupast förankrad är dock övertygelsen hos Socialdemokraterna som under dryga seklet upphöjt den till närmast en dogm.

Hög produktivitet och konkurrensförmåga medelst utbildning och kompetens är förutsättningar för bibehållet höga välfärdsambitioner. En politik med ensidigt fokus på långa akademiska vägar för högkvalificerade tjänster får dock ekonomin att halta, eftersom stora grupper då aldrig kan konkurrera. De höga arbetslöshetstalen bland yngre utan eftergymnasialt och bland utrikes födda är tydliga utslag av en sådan haltande politik. Finansministern varnade nyligen för att produktiviteten avtar i Sverige, vilket vore ett problem om det inte vore för att det faller sig naturligt. Den stora majoriteten av flyktinginvandrare saknar längre studier och lär aldrig kunna skaffa sig en sådan i Sverige. Inte minst för denna växande grupp behövs låglönejobben.

Låt oss hoppas att Magdalena Anderssons och Socialdemokraternas dogm inte slår undan benen för denna efterfrågade, men kanske inte alltid mest produktiva, grupp.  

Övertron på högre utbildning måste ifrågasättas

Kunskapslyft, fortbildning, 50 procentsmål för antalet högskolestuderande, omskolning, mer vuxenutbildning. Så lyder några av de kurer som Socialdemokraterna vill ordinera oss svenskar i strävan mot kunskapssamhället och full sysselsättning. Ett hundratal högskolepoäng och någon form av examina utgör elixiret mot arbetslöshet och innebär biljetten till den ändlösa klassresan.

I Sverige idag är dock ett för lågt antal högskoleutbildade knappast problemet, ej heller antalet högskole- eller andra eftergymnasiala utbildningsplatser. Problemet är snarare det motsatta. Högskolor har de senaste åren ploppat upp som kantareller ur backen och flertalet av dessa får allt svårare att fylla sina platser. Detta med följden att kvalitet blir lidande och utbildningsnivån dalar. Med lov om en högavlönad akademisk yrkeskarriär väljer alltfler den teoretiska banan ävensom detta inte är det egentliga förstavalet. Inte nog med att många duktiga hantverkare och praktiskt kunniga förloras denna väg, många tappar därtill flera yrkesverksamma år, bygger skuldberg och försämrar sin pension.

Överutbildning är redan idag ett faktum. Detta i ett Sverige där alltfler studietrötta ungdomar hoppar av och där bristen är påtaglig inom många praktiska yrken. Övertron på högre utbildning måste ifrågasättas, därtill finns nämligen flera orsaker.