MVG för lågstadielyftet

På min tid fick man fortfarande MVG för utmärkta insatser. I det nya, mer nyanserade, systemet får de skickligaste A. Mycket har förändrats i den svenska skolan under senare tid och mängder av reformer har sjösatts, för ett ökat kunskapsfokus och en än skickligare lärarkår. Bland insatserna kan nämnas lärarlyft, mattelyft, läslyft, karriärstjänster för lärare, lärarlegitimation, nytt betygssystem med bland annat tidigare betyg. Regeringen går nu vidare med en ytterligare satsning på lågstadiet och dess lärare.

Satsningen syftar till att ge eleven än mer stöd redan från första dagen. 2 miljarder kommer årligen att satsas på mindre klasser alternativt halvklasser samt fler utbildade lågstadielärare i klassrummen. I och med en utvidgad speciallärarutbildning kommer kommunerna att kunna anställa fler speciallärare, vilket ryms inom nämnda 2 miljardersbelopp. Vidare blir den tidigare ”nollan” den nya ”ettan” vilket innebär att lågstadiet utsträcks till fyra år och grundskolan till tio år. Samtidigt läggs extra resurser på särskilt stöd i exempelvis matte och svenska redan i första klass. Tidigare förskolelärare kommer genom en statlig satsning att kunna fortbilda sig till lågstadielärare. Härigenom kommer 3 500 tidigare förskolelärare kunna skola om sig, utan inkomstbortfall.

Skolan är samhällets viktigaste institution. Här formas framtidens medborgare och stöttepelare. Nu stärks denna institution ytterligare och insatsen måste få MVG, förlåt A menar jag.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/58/22/d3ebeba7.pdf

http://bit.ly/1qrZZSN

http://www.fpkumla.se/tack-folkpartiet-43-miljoner-till-skolan-i-kumla/

http://rasmusliberal.com/2014/03/11/lagstadiet-i-fokus/

Elevstöd är kommunens skyldighet

I en undersökning där 800 av Lärarförbundets medlemmar tillfrågats uppger hälften av lärarna att de under det senaste året nekats extrastöd till en elev trots att behov förelegat. Ytterligare 18 procent uppger att de nekats stöd men inte under det senaste året. Uppgifterna från Sveriges grundskole- och gymnasielärare ger en mörk bild av svensk skola och elevers möjlighet att få det stöd som de har rätt till enligt lag.

Att barn och ungdomar tillåts halka efter redan från grundskoleår innebär enorma samhällskostnader när dessa individer senare inte lyckas etablera sig i samhället. Kostnaden har av forskningsinstitutet SEE uppskattats till 12,5 miljoner per individ, en prislapp som får kostnaden för en speciallärare eller annan extraresurs att framstå som tuggummipengar. Inte nog med att extrastöd ofta uteblir, benägenheten att bevilja stödet varierar dessutom kraftigt från kommun till kommun vilket innebär en fundamental orättvisa gentemot eleven med stödbehov.

Att kommuner använder skolan som konjunkturreglator är ett otyg som i en förlängning innebär enorma kostnader för samhälle och individ. Att elever ges det stöd och den stimulans som de har rätt till enligt skollagen är varje kommuns skyldighet, att de inte förmår svara mot denna skyldighet talar för att skolan snarast bör förstatligas.