Det går bra nu, för somliga

Har ett tufft uppdrag

Svenskens standard har nästan fördubblats sedan 1995. Utvecklingen har dock inte kommit alla till del. 2019 var inkomsten hos den rikaste tiondelen drygt tre gånger högre än den hos medianinkomsttagaren, att jämföra med 1995 då den förra gruppen tjänade dubbelt så mycket. Allra mest har dock den rikaste procenten dragit ifrån som 2019 tjänade tio gånger mer än medianen, jämfört med 1995 då motsvarande grupp tjänade dubbelt upp. Pikant nog har utvecklingen accelererat under Socialdemokraternas senaste två presidier. 

Den ekonomiska tudelningen återspeglas även i arbetslöshetsstatistiken, där Sveriges siffror ser riktigt risiga ut. Löfvens mål från 2014 om Europas lägsta arbetslöshet 2020 bommade rejält, och nu ett år senare ser det än dystrare ut. Med en arbetslöshetsnivå om 8,9 procent placerer sig Sverige på 23e plats av Europas 27 länder i arbetslöshetsligan. Även arbetslösheten är ojämnt fördelad. I slutet av januari uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 20,2 procent medan endast 5,3 procent inrikes födda återfanns i Arbetsförmedlingens rullar. Det finns givetvis ett samband mellan arbetslöshet och ökade ekonomiska klyftor. De som har ett jobb har alla fått det bättre med mer pengar i plånboken, pengar som kunnat investeras i bostad och på börsen. De medellösa har dock vare sig fått del i inkomstökningen, de rusande bostadspriserna eller i börsrallyt. Och uppenbarligen utgörs den senare delen främst av utrikes födda. 

Det går således ganska bra nu, i vart fall för dem med jobb och tillgångar. Övriga halkar efter allt mer. Usel arbetslöshetsstatistik och ökande ekonomiska klyftor torde inte vara nåt för Löfvens socialdemokrater att yvas över inför valåret 2022.

Finansministern tar den enkla vägen

Stureplanskonsulterna

är inte problemet

I en färsk Novusmätning angav 73 procent att de ville se mindre klyftor medelst höjda kapitalskatter. En av Januariavtalet och från höger hårt pressad finansminister tog omgående tillfället i akt att ge sig på den förmögna elit som enligt ministern roffar åt sig från det allmänna.

I den verklighet som Magdalena Andersson och hennes parti söker måla upp är det ”konsulter kring Stureplan” som främst drar nytta av de förmånliga s.k. 3:12-reglerna för fåmansbolagsdelägare. Genom att bilda bolag och ta utdelning kan delägaren förvandla tjänsteinkomster till lägre beskattat kapital. Reglerna är förmånliga men det i sig är inte problemet, eller ens att Stureplanskonsulter drar nytta av dem, utan skattesystemet i allmänhet och höga skattenivåer i synnerhet. Skälet till att 3:12- reglerna är så populära är de internationellt sett extrema marginalskatterna på tjänsteinkomster. Det är inte ett fåtal förmögna Stureplanskonsulter som Andersson ska ge sig på utan sitt eget allt hopplösare skattesystem.

Politikerna har ett ansvar som är betydligt viktigare än att vinna röster. Det är att långsiktigt göra vad som är bäst för landet och att förklara allt komplexare sammanhang för oss medborgare. Andersson väljer tyvärr den enkla vägen när hon söker göra kortsiktiga opinionspoäng istället för att förklara de problem som ett allt snårigare och mer asymmetriskt skattesystem för med sig.